Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos Eleverna. Vi har också undersökt hur Elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, Eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt. Vi har i undersökningen sett att Eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes med 27 elever i år 8. Under den första delen av undersökningen lät vi Eleverna själva konstruera uppgifter. När de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i åtanke. Den andra delen bestod av att Eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med Elevernas egna uppgifter som grund.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur Eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att Eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också Eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av Eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur Eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver Eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet?Vad uppfattar Eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet?Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två.I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att Eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om det går att använda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som läromedel i undervisningen. Vi ville ta reda på vad i spelen som kan locka Eleverna att lära sig matematik och No, hur Eleverna genom att spela SimCity kan få ett helhetsperspektiv på verkligheten och vilken roll pedagogen kan få i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever från år 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1½ timme. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara på våra frågor.

I denna studie undersöktes hur några elever i en årskurs 4 resonerar kring likhetstecknet. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Eleverna var valda och placerade på måfå i grupper där de sedan fick diskutera kring tre matematiska likheter.Studien visar på tendenser av relationell förståelse för likhetstecknet hos Eleverna, men samtidigt problematiseras skillnaden mellan den relationella och den operationella förståelsen. Studien kommer fram till att Eleverna diskuterar om uppgiftens konstiga utformning när operationen är på högra sidan av likhetstecknet och svaret är på den vänstra sidan. Eleverna hänvisar till kutym och läroböcker.

Syftet med denna studie är att undersöka om Elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida Eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då Eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av Eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur Eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var Eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur Eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur Eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var Eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som Elevernas uppfattningar om hur läraren vet var Eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av Eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur Eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att Eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring Eleverna i skolan och vilka signaler den ger till Eleverna.

Uppsatsen handlar om hur likvärdig undervisning i idrott och hälsa som Eleverna i två femteklasser kan ha fått under sina första skolår och deras förutsättningar att nå uppnåendelmålen. 58 elever deltog i undersökningen som bestod av enkät- och observationsstudier. Undersökningen behandlar Elevernas inställning till, färdigheter i och kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Eleverna på skola A undervisas av sin klasslärare medan Eleverna på skola B har en lärare med kompetens i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att jämföra om Eleverna får möjlighet till en likvärdig utbildning inom ämnet.

I skolans styrdokument står det tydligt att Eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om Eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om Eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle Eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Syftet med uppsatsen är att besvara frågan om andraspråksElevernas ordförråd påverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andraspråks­elever och tolv svenskfödda elever i årskurs 8. Jag har låtit Eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet består av lästal, det andra av ordförståelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar på detta sätt Elevernas förmågor på tre olika sätt. I studien ingår även en räknesaga, där Eleverna själva får skriva ett benämnt tal.

Uppsatsen handlar om hur det fungerar att tillämpa inlärningsstilar utifrån Dunns lärstilsmodell i skolpraktiken. I uppsatsen lyfts fram hur inlärningsstilarna ses i teori och praktik. Syftet är att ta reda på hur och varför pedagogerna ute i verksamheten arbetar med inlärningsstilarna samt hur Eleverna, som undervisas med hjälp av de olika stilarna, egentligen upplever arbetssätten. Resultat av undersökningen har givit konkreta svar som tydligt visar hur inlärningsstilarna, däribland de auditiva, visuella, taktila och kinestetiska inlärningsstilarna tillämpas i undervisningen. Undersökningen visar även att pedagogerna och Eleverna är väl medvetna om varför de använder arbetssättet, då det bland annat skapar en motivation eftersom Eleverna ges en möjlighet att lära sig efter sin egen förmåga samt då det ger Eleverna en chans att lära sig hur de även senare i livet kan lära sig på ett framgångsrikt sätt..

Med mitt examensarbete har jag velat ta reda på hur ett antal elever upplever slöjdämnet. Vad anser Eleverna att de utvecklar och lär under slöjdtimmarna? Hur bra stämmer det med vad läroplanen föreskriver att de ska lära i ämnet slöjd? Samma typ av jämförelse har gjorts mellan hur elever anser att de bedöms i ämnet slöjd och vad betyskriterierna anger att ska bedömas. Undersökningen har genomförts i enkätform, där Eleverna fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att Eleverna har en överraskande bra uppfattning om vad ämnet ska lära ut och hur bedömningen går till.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur Eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har Eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan Eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..