Syftet var att granska hur elever upplever att den psykosociala arbetsmiljön påverkar deras psykiska hälsa, samt att ta reda på om Eleverna anser sig ha möjlighet att påverka sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta genomförde vi en enkätundersökning. För att säkerställa att svaren inte är slumpartade har vi använt ?2 ? test. I vår undersökning framkom att Eleverna upplever att det finns personal på skolan som talar om hur de ska vara mot varandra för att alla ska må bra och att det finns vuxna som de kan prata med om de inte mår bra.

Syftet med studien var att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning och betygsättning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever från fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av Eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: Eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av Eleverna att den återkoppling de får av läraren är bristfällig och otillräcklig.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur Eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra Eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta Eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter Eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka Elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar elever i skolår 9 har av bedömning i matematikämnet.En förändring har skett i synen på bedömning. Eleverna ska bli bedömda formativt under processens gång och inte bara summativt med fokus på produkten. Summativa prov är vanligast vid bedömning i matematik och därför var det intressant att undersöka hur Eleverna ser på bedömning i ämnet. Undersökningen genomfördes i två skolor, där sju elever intervjuades och 99 elever deltog i en enkätundersökning. Huvudundersökningen var intervjuerna med fokus på deras uppfattningar och studien har därför genomförts med en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken omfattning Eleverna får arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de får kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssätt som lärarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berättar att när Eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt språk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt språk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att Eleverna får möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin språkliga förmåga som är en förutsättning för att Eleverna ska få möjlighet att utveckla en matematisk förståelse.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade Eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där Eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strävan från lärarens sida att få Eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Är det så att varje idrottslärare har sin egen stil och sina egna metoder för att involvera Eleverna i undervisningen? Mina praktikerfarenheter har gett mig olika upplevelser på hur elevinflytandet kan fungera. Syftet är att synliggöra hur elevinflytandet fungerar i idrottsundervisningen och vad det är som skapar elevinflytande. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning där fyra idrottslärare blir intervjuade och ger sin syn och erfarenheter av elevinflytande i ämnet idrott och hälsa. Min uppfattning är att lärarna i undersökningen ger Eleverna förutsättningar att utöva inflytande och tränas i att ta ansvar för sitt lärande ? helt enligt styrdokumenten.

Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av Eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt Eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att Eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför Eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av Elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade Eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av Eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av Eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som Eleverna framför till sina lärare som de som Eleverna inte framför har undersökts.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla Eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att Eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre Eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla Eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lärande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lärandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i åk 8 som fick skriva matematikdagböcker under åtta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vägledning av innehållsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade även en enkät om användandet av matematikdagbok.Resultatet visar att Eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör uträkningar och löser problem. Eleverna reflekterar även över hur de lär sig nya saker och med enkla ord beskriver Eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

BAKGRUND:Tidigare forskning i ämnet fokuserar kring lärarens roll i Elevernas utveckling och att Eleverna ska utsättas för målspråket så mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lärare och elever samt hur läraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att få Eleverna att våga prata engelska och utveckla sin muntliga förmåga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare resonerar kring Elevernas muntliga aktivitet på engelskan, och har därför använt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lärarna framhåller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfär i klassrummet och för att inbjuda Eleverna till att tala engelska. De tycker det är viktigt att tala mycket engelska på lektionerna och samtala med Eleverna om att vägen till ett nytt språk går genom misstag och felsägningar. Lärarna säger enigt att Eleverna också måste få en väl motiverad mening med varför de ska lära sig engelska och varför det är så viktigt att kunna..