Att förstå och ha kunskap om hur man löser olika slags problem är något vi alla behöver. I det samhälle vi lever i idag är det en av förutsättningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. När förmågan till logiskt och strategiskt tänkande stärks, höjer det förmågan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY?07, kommer fem matematiska förmågor att bedömas vid betygssättning.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmän självuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som väljer studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. I studien deltog 174 elever från sju klasser i årskurs 9 från två utvalda skolor, en på en mindre ort och en på en större, båda med närliggande storstad. Eleverna svarade på frågor om betyg och självuppfattning genom en enkät. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lägre självuppfattning än pojkar i matematik och att elever som väljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lägre värde i självuppfattning än elever som väljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte påvisa någon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men däremot att pojkar har högre betyg än flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gäller för elever som valt yrkesförberedande program.

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete. STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ?I huvudet på en elev? (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser. Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på. Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser. Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig.

Syftet med föreliggande fallstudie är att undersöka huruvida åtgärdsprogram på en gymnasieskola i västra Sverige upplevs fungera i praktiken, för att ge elever stöd och hjälp i gymnasieskolan. Eftersom det finns ett antal diagnoser har vi valt att se till diagnosen dyslexi. För att ta reda på hur arbetet upplevs ställer vi följande frågor: Hur arbetar en gymnasieskola i västra Sverige med åtgärdsprogram inriktat mot elever med dyslexi? Hur upplevs arbetet med åtgärdsprogram av personal och berörd elev? samt Vilken verkan får arbetet med åtgärdsprogram?. För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi metodologiskt använt oss av semi-strukturerade intervjuer av kvalitativ art.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svårigheter att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp språkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmål än svenska behärska sitt modersmål för att kunna utveckla sitt andraspråk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete är att ta reda på svårigheter för högstadiet elever i år 8 med arabiska som modersmål att förstå matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i år 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att få förståelse för deras förmåga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. Därefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nämnda elever för att samla information om språkets påverkan på derasförståelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmål behärskar sitt andra språk. Deföredrar svenska språket när de läser matematik.

Syftet med föreliggande undersökning var att med en diskursteoretisk anknytning belysa hur lärare med behörighet att undervisa i teoretiska ämnen i skolår 7-9 talar om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla. I denna kvalitativa undersökning får läsaren ta del av en litteraturgenomgång som behandlar specialpedagogisk forskning och verksamhet, elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en inkluderande skola för alla. För insamlingen av den empiriska undersökningen genomfördes enskilda och delvis strukturerade intervjuer med sex lärare. Intervjuerna utgick från frågeområden rörande elever i skolsvårigheter, särskilt stöd och en skola för alla. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för den diskursteoretiskt anknutna diskussionen. Sammanfattningsvis tyder mina litteraturstudier och resultat på att det inte fanns en absolut kunskap eller sanning i talet om elever i skolsvårigheter och om särskilt stöd i en skola för alla.

Detta examensarbete handlar om matematiksvårigheter som är vanligt bland elever i grundskolan idag. Arbetet beskriver olika definitioner av matematiksvårigheter, hur vanligt det är och möjliga orsaker till svårigheterna. Det finns också en del som handlar om skillnader mellan pojkars och flickors matematiksvårigheter. Den största delen handlar dock om hur man som lärare kan underlätta för elever med matematiksvårigheter i skolan. I arbetet ingår en empirisk studie som bygger på intervjuer med två lärare (en grundskollärare och en speciallärare) och två elever på de olika stadierna samt observationer av elever.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger kan främja motivationen till lärande hos elever i inlärningssvårigheter. Studien är uppbyggd på nio intervjuer varav fem är med elever och fyra är med pedagoger. De elever som deltog i undersökningen valdes utifrån deras erfarenheter av inlärningssvårigheter i skolan. Pedagogerna valdes i sin tur utifrån deras olika arbetsplatser och skilda spetskompetenser. Anledningen till detta var för att de skulle kunna delge studien olika infallsvinklar utifrån deras olika kompetenser och erfarenheter i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skäl fordonselever anger för att inte delta i undervisningen i Idrott o Hälsa samt att undersöka hur dessa elever ser på motion och träning. En övergripande enkätundersökning har använts där sammanlagt 75 elever deltog. Av dessa uppgav 25 elever att de ibland, sällan och aldrig deltar i idrottsundervisningen och det är dessa svar jag har valt att arbeta med i studien. Utöver enkätundersökningen utfördes även sex intervjuer, fyra med elever med hög frånvaro samt två lärare, för att få en djupare insikt och ett annat perspektiv på problemet. De flesta eleverna angav att idrottsundervisningen var tråkig och jobbig som skäl till att inte delta, varav innehållet verkade vara den största orsaken..

Syftet är att se om det finns något samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och matematik i årskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som är konstruerade utifrån frågeställningen ?Vad är det inom matematikämnet elever med läs- och skrivsvårigheter kan få svårigheter med??. Resultatet visar att läs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsområden och även inom algoritmområdet. Elever med läs- och skrivsvårigheter brister i dessa matematikdelar på grund av brister i läsflytet, svårigheter med begreppsförståelse, komprimerat språk och brister i korttidsminnet..

Den lilla gruppen, stödundervisning, eller vad man nu kallar den är ett arbetssätt som en del skolor arbetar med för att ge barn i behov av extrastöd en lämplig form av undervisning. Den lilla gruppen bildas genom att elever från olika klasser samlas i ett särskilt undervisningsrum tillsammans med en lärare/pedagog/specialpedagog. Vilka är då de elever som placeras i den lilla gruppen och är dessa hjälpta av denna undervisningsform? I den undersökning jag genomförde genom intervjuer, fanns det två grupper av elever med svårigheter. Den ena gruppen bestod av elever med invandrarbakgrund och gick i liten grupp för att få svenskundervisning.

Syftet med examensarbetet är att förvärva kunskap och förståelse för elever med specifika matematiksvårigheter som ska ligga till grund för vårt kommande yrke som matematiklärare. Vi avser att undersöka hur elever med specifika matematiksvårigheter identifieras samt hur elevens vardag påverkas. För att uppnå detta har vi gjort en fallstudie av en elev med specifika matematiksvårigheter. Vi har studerat relevant litteratur i ämnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvårigheter.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten.Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.