Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sÀmre prestationer i lÀsförstÄelse och matematik. MÄnga pÄverkansfaktorer Àr omdiskuterade men varken lÀssvÄrigheter eller matematiksvÄrigheter har berörts. I relation till detta upprÀttas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lÀssvÄrigheter samverkar med matematiksvÄrigheter och hur det pÄverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lÀssvÄrigheter inte alltid pÄverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svÄrigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen lÀs- och matematiksvÄrigheter oftare Àn svÄrigheterna var för sig.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

Under min tid som lÀrare i vuxenutbildningen har jag trÀffat mÄnga elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet Àr att mÄnga av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie Àr att belysa hur vuxenelever ser pÄ sitt lÀrande i Àmnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berÀttar om sina upplevelser av sitt lÀrande i Àmnet svenska.

Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhÀllsdiskussion och i svenska medier framförs bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, vÄld mot lÀrare och lÀrares brist pÄ handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport frÄn skolverket att Ätta av tio grundskolelever upplever att lÀrare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till ÄtgÀrder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.VÄrt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det Àr i skolan, hur de förklarar och förstÄr relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrÄn en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och lÀsaren fÄr en bild av vadsom stÄr i styrdokumenten vad gÀller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv pÄvilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar pÄ elevers inflytande över undervisningen iÀmnet svenska och se om de stÀmmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svÄrigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i VÀstra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lÀrare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med tvÄ till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svÄrigheter och möjligheter, form och innehÄll, viljan attvara med och pÄverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lÀrare och elever Àr eniga i sina svar.

Undersökningens syftet har varit att studera hur politiker uttalar i den politiska debatt om elever som gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik. Om det Àr sÄ att allt fler eleverna gÄr ur grundskolan utan att nÄ mÄlen i matematik: Vad beror det i sÄ fall pÄ? Vad har politikerna i sÄ fall för ÄtgÀrder emot detta? Hur stÄr sig svenska elevers kunskaper i jÀmförelse med elever i andra lÀnder?Studien Àr utformad som en kvalitativt inriktad textanalys med hermeneutiska inslag. Det empiriska materialet utgörs av riksdagens protokoll frÄn sex debatter som innehÄller 147 sidor debatter och interpellationer mellan Ären 2000 till 2008.Diagrammen i detta arbete visar elever som inte uppnÄtt mÄlen dvs. erhÄllit betyget IG i matematik mellan Ären 2003 till 2007.

Detta arbete tar upp frÄgan hur dagens lÀrarstudenter förbereds för att möta en klassrumsverklighetdÀr elever med annat modersmÄl Àn svenska förvÀntas klara sina studier lika bra som de elever somhar svenska som modersmÄl. Hur förberedda Àr lÀrarstudenterna pÄ att hjÀlpa de flersprÄkigaeleverna till rÀtta och undervisa i sitt eget Àmnes diskurs?26 lÀrarstuderande fick i slutet av sin utbildning svara pÄ en enkÀt. Dessutom genomfördes fyraintervjuer för en djupare förstÄelse. Resultaten jÀmfördes Àven med styrdokument och sedankontaktades tre i dag verksamma forskare för att kontrollera att resultaten var tillförlitliga.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bÀttre förstÄr vilka kunskaper de fÄr i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlÀrarna anvÀnder för att eleverna ska reflektera och om det Àr möjligt att arbeta Àmnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet Àr litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter frÄn tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bÀttre förstÄr vilka kunskaper de egentligen fÄr och dÀrigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen Àr för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlÀrare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.