Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Enligt lÀroplanen ska alla elever bli tillgodosedda det svenska sprÄket och dess uppbyggnad genom undervisning. Vi fann det dÄ intressant att utforma en gemensam lektionsplanering som skulle varieras utifrÄn tre olika teoretiska positioner, socialkonstruktivismen, individkonstruktivismen och behaviorismen. Vidare valdes att utgÄ ifrÄn ett lÀrandeobjekt, substantiv med inriktning pÄ obestÀmd och bestÀmd form, i singular och plural form. Dessutom ska studien visa hur elevernas kunskapsutveckling ser ut efter genomförd undervisning, det gjordes genom skriftliga tester. De tre elevgrupper som ingick i studien var elever i Ärskurs 2, Ärskurs 2-3 och Ärskurs 3.

FörmÄgan att lÀra sig sprÄk Àr en vital förmÄga i dagens samhÀlle. PÄ grund av globaliseringen ökar kraven pÄ sprÄkbehÀrskning. Skolan mÄste hjÀlpa eleverna nÄ sprÄklig kompetens. Syftet med undersökningen Àr att visa hur undervisningskulturen pÄverkar elevernas sprÄkinlÀrning. Det hÀr Àr en jÀmförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka lÀrares och elevers uppfattning om skönlitterÀr lÀsning pÄ tvÄ gymnasieskolor och ta del av det litterÀra utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Molloys didaktiska frÄgor, den Àmnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkÀter och fyralÀrarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lÀrares och elevers uppfattning omskönlitterÀr lÀsning och utbud. VÄr övergripande slutsats blev att den skönlitterÀra lÀsningenpÄ de tvÄ gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

Undersökningens syfte Àr att belysa pÄ vilket sÀtt teknikundervisningen med sin praktiskestetiska karaktÀr kan gynna sprÄkutveckling. Teknikundervisning handlar om att stÀllas inför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förÀndra, pröva igen och lyckas. I denna studie har Ätta elever i Äldrarna tio till femton frÄn en förberedelseklass skapat en saga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning i anslutning till denna. Undersökningen ger svar pÄ frÄgor kring hur de praktiska delar inom teknikundervisning kan gynna sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. SÀrskilt fokus har legat pÄ hur eleverna interagerar nÀr de fÄr konstruera figurer och ÄterberÀtta sin saga med hjÀlp av dessa och praktiskt?estetiskt teknikarbete.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Syftet med mitt arbete Àr utifrÄn lÀroplanen studera vilket stöd till sprÄkutveckling elever med annat modersmÄl fÄr, för att kommunicera och för att underlÀtta inlÀrning. Arbetets frÄgestÀllning kretsar kring pedagogernas resonemang om tvÄsprÄkiga elevers lÀrande gÀllande modersmÄl och svenska, samt tvÄsprÄkiga elevers upplevelser av hinder/möjligheter att utveckla sina sprÄkkunskaper. Jag har i min undersökning utgÄtt ifrÄn kvalitativa intervjuer som metod. Intervjupersonerna var tvÄ pedagoger och tre elever pÄ introduktions programmet Individuella Alternativ. SprÄkets betydelse för identitet och kultur belyses samt vikten av att kunna variera sitt sprÄk efter den kontext det anvÀnds i, d.v.s. skillnaden mellan vardagssprÄk och skolsprÄk.

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Tidigare studier visar att svenska elever har svÄrt för generaliseringar och förstÄelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd.UtifrÄn ett förtest utvaldes Ätta elever till kvalitativa intervjuer, dÀr eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmÀnt hade svÄrigheter med detta.