Syfte med denna studie är att ta reda på hur elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter anser att undervisningen i svenska bör läggas upp så att den passar dem. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever som befinner sig i lässvårigheter. Resultatet visar att det var först under högstadietiden som de intervjuade eleverna upplevde att de befann sig i lässvårigheter. Orsaken till att de hamnade i svårigheter med läsningen ansåg de fanns i bristen på anpassning av texter. Texterna de presenterades för under denna tid var antingen för svåra eller ointressanta.

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur några lärare på en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvårigheter med föräldrar som inte behärskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmål än svenska. Alla lärare på skolan besvarade en enkät. Med enkäten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lärare.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?läsa, skriva, räkna? år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur formativ bedömning kan främja elevers lärande i ämnet svenska med fokus på läsförståelse i årskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och gruppintervjuer med både lärare och elever på tre skolor i Norrbottens län. Resultatet visar att lärare och elever använder en likartad definition när de talar om begreppet läsförståelse. Bedömningens primära syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lärande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lärarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring läsförståelse, läsundervisning och bedömning.

Det är en parallellundersökning för att se hur lärare och elever uppfattar läs- och skrivsvårigheter och vad det finns för hjälpinsatser på skolorna samt vilka rättigheter elever har och vilka skyldigheter skolorna har gentemot dessa elever..

Syftet med denna studie var att belysa en gymnasieskolas stöd i ämnet svenska för talrädda elever, och detta gjordes genom intervjuer med fyra stycken lärare på gymnasienivå. Intresset grundade sig först och främst i det faktum att social fobi är ett vanligt problem bland ungdomar i Sverige och att det är i ungdomen som fobi för sociala sammanhang utvecklas. En del av social fobi är talrädsla, och gentemot vad läroplanen i svenska för gymnasieskolan säger om det muntliga språkets betydelse för människan och dennes utveckling, problematiserades den talrädda elevens förutsättningar för lärande och utveckling. Perspektiven som studien har utgått ifrån handlar inte om problematiken kring social fobi, utan om det demokratiska perspektivet och det faktum att gymnasieskolan vilar på en demokratisk grund, där alla elever bör få möjlighet att utveckla sin talförmåga och förmågan att våga göra sin röst hörd. Det sociokulturella perspektivet ligger också till grund för studien, där det muntliga språket, kommunikation, spelar en betydande roll för människans lärande och kunskapsutveckling, och i förståelse för sig själv och sin omvärld.

Syftet har varit att undersöka hur elever uppfattar och hanterar gränsvärden. Detta har jag gjort genom att först studera litteratur inom området och sedan genomföra intervjuer med elever från olika matematik E klasser. Tio elever intervjuades utifrån fem stycken problem med någon anknytning till gränsvärden. Undersökningen visar att eleverna har dålig förståelse för gränsvärden. De slutsatser som jag kan dra utifrån min undersökning är att elever saknar förståelse för vissa grundläggande begrepp som kontinuitet och går emot..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidiga år hanterar talängsliga elever och hur de övar upp dessa elevers kommunikativa förmåga.Det empiriska arbetet består av fem klassrumsobservationer samt fem.

Syftet med vårt arbete var att få en uppfattning om hur språklärare i engelska och svenska ser på varierande undervisningsmetoder som ett sätt att skapa motivation bland sina elever. För att få reda på detta har vi gjort en enkätundersökning (enkäter med öppna frågor) bland sex språklärare på en skola, åk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 år. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nämligen behov, intresse och lust att lära. Resultatet visar att alla lärarna är överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lära.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka metoder lärarna använder sig av för att ta reda på elevernas andraspråksutveckling. Mitt syfte är också att ta reda på hur eleverna förhåller sig till andraspråksundervisningen. Undersökningen är gjord på tre olika skolor i södra Sverige där jag har intervjuat lärare i andraspråk samt ett antal elever som har svenska som sitt andraspråk. Förutom att lärarna arbetar på ett medvetande sätt med andraspråkselever visar resultatet också att performansanlysen är metoden som lärarna på dessa tre skolor väljer att använda. Undersökningen visar också att eleverna ser andraspråksundervisningen som något positivt där de får möjlighet att förbättra sitt svenska språk..

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur elever med utländsk bakgrund klarar sig i skolan i England jämfört med Sverige. Syftet är också att se om olika undervisningssätt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning där vi jämför svenska och engelska skolor med hjälp av observation. Uppsatsen består av bakgrund där vi beskriver hur de båda skolsystemen är uppbyggda. Sen kommer en jämförelse av observationerna vi gjort i de båda länderna.

Uppsatsen handlar om hur lärare bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen utgår från två lärare och deras klasser, där observationer och intervjuer har genomförts med lärarna. Syftet var att undersöka hur lärarna bemöter och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter i jämförelse med de övriga eleverna. Resultatet visade att elever med läs- och skrivsvårigheter fick mer hjälp och mer individanpassat arbetsmaterial än de övriga eleverna. Däremot fick de läs- och skrivsvaga eleverna inte så mycket beröm och uppmuntran av lärarna.

Syftet i denna uppsats är att undersöka talutrymmet hos starka respektive svaga elever.Uppsatsen grundar sig på material från observationer i en klass under loppet av två dagar och ger en tydlig inblick i hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att de stereotypa roller som finns i stort stämmer överens med hur det egentligen är och det visade sig att svaga elever talar mindre. Detta beror framförallt på läraren då denne väljer att ge de starka eleverna ordet trots att det är den gruppen elever som också tar ordet själva. Av resultaten att döma är en förändring behövlig..