Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrÄn sig" - en studie av hur elever i Ärskurs 5 uppfattar bedömning Àr en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.VÄr problemformulering Àr* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?VÄr problemprecisering Àr* NÀr i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar pÄ skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med studien Ă€r att undersöka lĂ€rare och speciallĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. FrĂ„gestĂ€llningarna handlar om förutsĂ€ttningar för lĂ€randet, upptĂ€ckt och identifiering, vilket stöd elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter fĂ„r och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frĂ„gor rör undervisningsmetoder och arbetssĂ€tt som enligt lĂ€rarna och speciallĂ€rarna Ă€r framgĂ„ngsrika för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.Studien Ă€r en kvalitativ studie som utgĂ„r frĂ„n ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som anvĂ€nts Ă€r halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: FörutsĂ€ttningar för att lĂ€sinlĂ€rningen ska fungera handlar om miljömĂ€ssiga faktorer dĂ€r barnets tidiga möte med sprĂ„ket och texter Ă€r av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmĂ„ga till koncentration, Ă€r exempel pĂ„ förutsĂ€ttningar för den första lĂ€sinlĂ€rningen.

Syftet med uppsatsen Àr att besvara frÄgan om andrasprÄkselevernas ordförrÄd pÄverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprÄks­elever och tolv svenskfödda elever i Ärskurs 8. Jag har lÄtit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestÄr av lÀstal, det andra av ordförstÄelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pÄ detta sÀtt elevernas förmÄgor pÄ tre olika sÀtt. I studien ingÄr Àven en rÀknesaga, dÀr eleverna sjÀlva fÄr skriva ett benÀmnt tal.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

TalsprÄk och skriftsprÄk Àr tvÄ olika former av samma sprÄk. I denna uppsats Àr svenska sprÄket, och undervisningen i svenska, utgÄngspunkten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever och lÀrare pÄ en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talsprÄk och skriftsprÄk. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanstÀlla materialet med utgÄngspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lÀrarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talsprÄk och skriftsprÄk samt tankar om vikten att skilja pÄ sammanhang med olika syften och förvÀntningar.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Sedan 1998 tillÀmpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mÄl- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska fÄ samma betyg i hela landet. MÄl och betygskriterier Àr faststÀllda. LÀrare, elever och alla andra kan alltsÄ kÀnna till vad som krÀvs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvÀrdiga betyg inte ges. Genom att jÀmföra skolors resultat pÄ nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i Ärskurs 9 nÄgra fÄ mÄnader senare stÄr detta klart.Min uppsats granskar de icke likvÀrdiga betygen.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka om sprÄkförstÄelsen i svenska pÄverkar elevers förmÄga att lösa matematiska textuppgifter. StrÀvan Àr att undersöka om det Àr sprÄkförstÄelsen eller matematikförstÄelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet Àr Àven att undersöka nÄgra pedagogers medvetenhet om detta och ta reda pÄ hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi anvÀnde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkÀt och kvalitativa intervjuer. I enkÀtundersökningen deltog 40 elever frÄn Är 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger.

LÀrarutbildningen har tidigare fÄtt mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som vÀntar dem ute i skolorna, sÀrskilt vad gÀller den blandade elevgruppen med mÄnga elever med annan etnisk, kulturell och sprÄklig bakgrund Àn svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan Àr vÀsentligt för resultatet av deras skolgÄng och det visar sig att lÀrarnas attityder och förvÀntningar har stor pÄverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andrasprÄk för blivande lÀrare (LSI110) finns ett uttalat kursmÄl dÀr studenternas egna vÀrderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstÄende kursmÄl och Àmnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lÀrarstudenter som lÀst svenska som andrasprÄk upplever att deras attityder förÀndrats under studietiden i Àmnet och pÄ vilket sÀtt attityderna eventuellt förÀndrats.UtifrÄn socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestÄende av en tanke-, en kÀnslo- och en handlingskomponent vilka har anvÀnts som underlag för att faststÀlla informanternas upplevda attitydförÀndringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna frÀmst upplever att deras attityder förÀndrats vad gÀller deras tankar, men Àven deras kÀnslor och handlingar har pÄverkats av svenska som andrasprÄksstudierna. FörÀndringen bestÄr frÀmst utav en förstÀrkning av tidigare attityder samt en större förstÄelse och ödmjukhet gentemot andrasprÄkstalare och invandrare och dÀrmed Àven starkare och mer positiva kÀnslor till dessa och den situation de stÄr inför i det svenska samhÀllet. Informanterna har Àven i viss mÄn börjat handla annorlunda genom att numera stÄ upp för sina Äsikter i större utstrÀckning Àn tidigare, se pÄ andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt pÄverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.NÄgra av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen Àr att svenska som andrasprÄksstudier i viss mÄn nÄr det mÄl som stÄr i kursplanen för LSI110 och att svenska som andrasprÄk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar Àr av vikt för verksamma lÀrare i den mÄngkulturella skolan som idag Àr ett faktum pÄ mÄnga hÄll i Sverige..

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Undersökningen som presenteras i denna uppsats har genomförts i syfte att utröna vilken status elever med ett annat modersmÄl Àn svenska upplever att deras modersmÄl har, samt om denna upplevda status har nÄgot samband med elevens instÀllning till det egna modersmÄlet och till svenskan. En enkÀtundersökning med 110 elever samt fyra kvalita-tiva intervjuer ligger till grund för de resultat som presenteras.Undersökningen visar att elevernas upplevelse av modersmÄlets status Àr högst varierande. Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av modersmÄlets status och elevens instÀllning till modersmÄlet. De elever som anser att deras modersmÄl har hög status har generellt en mer positiv instÀllning till sitt modersmÄl Àn de elever som upplever att det har lÄg status. Undersökningen visade inte pÄ nÄgot signifikant samband mellan modersmÄlets status och elevens instÀllning till svenskan.

SyfteSyftet med mitt arbete Àr att studera dels lÀrares och dels arabisktalande elevers uppfattningar om undervisningen. Ett sÀrskilt fokus riktas mot sprÄkets betydelse och sprÄkutveckling. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Vilka hinder och möjligheter framkommer i lÀrares och elevers utsagor om hur sprÄkutvecklande undervisningen organiseras och bedrivs? ? Vilka önskemÄl framförs frÄn lÀrare och elever nÀr det gÀller undervisningens utformning, det vill sÀga hur skulle de vilja att ?det sÄg ut??Metod Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att genomföra undersökningen och uppnÄ mitt syfte. Intervjuerna genomfördes i en mÄngkulturell lÄg och mellanstadieskola.

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.