Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Vilka problem med den matematiska förstÄelsen anser matematiklÀrare att elever med problem i svenska sprÄket har? Vilka undervisningssÀtt anser lÀrare Àr bÀst för att utveckla den matematiska förstÄelsen hos elever med problem i svenska?.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Denna studie undersöker brister i ordförstÄelsen i Àmnet historia hos elever med svenska somandrasprÄk. ForskningsfrÄgorna Àr:Vilka ord tycker eleverna, bÄde elever med svenska som andrasprÄk och elevermed svenska som modersmÄl, Àr svÄra i historieboken?Vilka ord tror lÀrarna att eleverna har svÄrt med?Hur korrelerar lÀrarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andrasprÄk lÀste tvÄ textutdrag ur tvÄ lÀromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda pÄhur lÀrare tÀnkte om vilka ord som var svÄra i Àmnet historia fick dessutom fyra lÀraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svÄrt att förstÄ.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..