Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktestet i lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever med svenska som modersmÄl. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten pÄ lucktestet var mycket lÀgre Àn pÄ lÀsförstÄelsedelen i elevgruppen med annat modersmÄl, medan dessa bÄda resultat överensstÀmde i elevgruppen med svenska som modersmÄl.  En slutsats av resultatet Àr att lucktester inte bara mÀter lÀsförstÄelse, det vill sÀga reception av text, utan Àven formell grammatisk kompetens, det vill sÀga egen skriftlig produktion. Detta stÀller större krav pÄ behÀrskningen av sprÄket i frÄga och tidigare forskning kring tredjesprÄksinlÀrning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjesprÄksinlÀrare problem..

Arbetets syfte Àr att undersöka hur olika lÀrare arbetar kring svenska som andrasprÄks undervisningen och integrationen av de elever som lÀser svenska som andrasprÄk. Arbetet Àr relevant dÄ det pÄ de flesta skolor finns elever i behov av att lÀsa svenska som andrasprÄk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lÀrarna gav jÀmfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lÀrare hade mycket lika tankar kring svenska som andrasprÄksundervisningen och integreringen av eleverna.

VÄr studie gick ut pÄ att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlÀnda elever i tre internationella klasser. Vidare studerades Àven hur pedagoger i svenska som andrasprÄk tar vid sprÄkutvecklingen med eleverna nÀr de lÀmnar de internationella klasserna. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men Àven med pedagoger i svenska som andrasprÄk. VÄrt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna sÄg ut medan arbetssÀtten som pedagogerna anvÀnde sig av inte skilde sig nÀmnvÀrt Ät. Detsamma gÀllde arbetssÀttet hos lÀrarna i svenska som andrasprÄk.

Elever med svenska som andrasprÄk presterar sÀmre i matematikundervisningen Àn jÀmnÄriga med svenska som modersmÄl. I detta arbete undersöks vad detta beror pÄ och hur undervisningen kan anpassas för att bÀttre gynna den berörda elevgruppen. Metoden som anvÀnds Àr en undersökning av vad forskare i ÀmnesomrÄdet kommit fram till. Anledningarna till elevernas sÀmre prestationer Àr komplexa. BristfÀlliga svenskkunskaper leder till svÄrigheter att förstÄ och kommunicera matematik.

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Vilka problem med den matematiska förstÄelsen anser matematiklÀrare att elever med problem i svenska sprÄket har? Vilka undervisningssÀtt anser lÀrare Àr bÀst för att utveckla den matematiska förstÄelsen hos elever med problem i svenska?.