Svenska som andrasprÄk Àr ett relativt sett nytt skolÀmne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att Àmnet skulle ge skolelever med utlÀndsk bakgrund det sÀrskilda stöd och inlÀrningspedagogik som dessa elever förvÀntades behöva för att lÀra sig svenska och för att förstÄ och integreras i det svenska samhÀllet. Den hÀr uppsatsens primÀra uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som fÄr sig svenska som andrasprÄk tilldelat, i grundskolans senare Är, vÀljs ut och om elev och mÄlsman har nÄgot inflytande. En sekundÀr frÄgestÀllning har varit att undersöka vad lÀrare och skolledarna tror om svenska som andrasprÄks framtid som skolÀmne. Den hÀr uppsatsen har visat att det rÄder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker pÄ olika sÀtt pÄ olika skolor och i olika kommuner. Den har Àven visat att mÄlsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nÀstan alla intervjuade nÀmnde sÀrskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolÀmnets utveckling..

Genom forskning vet vi att den sprÄkliga medvetenheten har en stor betydelse för lÀs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförrÄd Àr en förutsÀttning för framtidaskolframgÄngar. Ett vidgat ordförrÄd Àr sÀrskilt viktigt för elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska, som pÄ grund av olika skÀl inte har hunnit utveckla det svenska sprÄket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur tvÄ lÀrare i tvÄ olika grundskolor i Ärskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehÄllsrikt ordförrÄd hos elever som harsvenska som modersmÄl samt hos elever som har svenska som andrasprÄk och om arbetssÀttetskilde sig Ät nÀr det gÀllde dessa elever. LÀrarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efterÄt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lÀrare arbetade för att stimulera barnens sprÄkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförrÄd medan det genom intervjuer togs del av lÀrarnas tankar kring Àmnet.Resultatet visade att lÀrarna i studien var medvetna om vikten av ett innehÄllsrikt ordförrÄdoch arbetade medvetet med att utöka barnens sprÄkliga medvetenhet inklusive ordförrÄd.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Bakgrund:Resultatet av olika undersökningar visar att elever med svenska som andrasprÄk har en försÀmrad lÀsförmÄga vilket pÄverkar deras fortsatta skolgÄng och möjligheter att ta aktiv del i samhÀllet. I vÄrt kommande yrke ser vi en viktig uppgift i att undervisa elever med svenska som andrasprÄk till bÀttre lÀsförmÄga.Syfte:VÄrt syfte med denna rapport Àr att undersöka lÀrares val av undervisningsmetoder för att lÀra elever med ett annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa. VÄrt intresse har riktat sig kring vilka lÀsundervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder och vad de grundar sina val pÄ.Metod:För att undersöka vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer med tolv lÀrare frÄn sju olika skolor belÀgna i fyra skilda orter. LÀrarnas svar har vi analyserat och sammanstÀllt i oloka teman. DÀrefter reflekterade vi över resultatet i förhÄllande till vÄr litteraturstudie.Resultat:Resultatet vi fick frÄn vÄr undersökning var att lÀrarna anvÀnder flera lÀsundervisningsmetoder för elever med svenska som andrasprÄk.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsÀttningar elever med annat modersmÄl Àn svenska fÄr för att tillgodogöra sig det svenska sprÄket pÄ grundsÀrskolans högstadium.Det Àr en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslÀrare pÄ grundsÀrskolans högstdium, lÀrare i svenska som andrasprÄk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lÀrare i en förberedelseklass, modersmÄlslÀrare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk utgÄngspunkt.Resultatet visar att inga elever pÄ grundsÀrskolans högstadium som var med i denna studie lÀste Àmnet svenska som andrasprÄk. Undersökningen visade att i de bÄda kommunerna erbjöds elever pÄ grundsÀrskolans högstadium att lÀsa sitt modersmÄl om det fanns lÀrare att tillgÄ i modersmÄlet. DÀremot lÀste inte alla elever modersmÄl. Studiehandledning pÄ elevens modersmÄl hade eleverna i en kommun möjlighet att fÄ medan man i den andra kommunen inte hade tillgÄng till studiehandledning..

Skilda meningar rÄder om modersmÄlets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever anvÀnder modersmÄlet (bosniska) respektive svenska sprÄket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utstrÀckning modersmÄlet anvÀnds i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som anvÀndes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagssprÄk men saknar matematiska begrepp pÄ bÄda sprÄken..

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmÀnna matematiksvÄrigheter. Bemötandet pÄverkas av mÄnga olika faktorer som till exempel andra mÀnniskors uppfattningar, vÀrderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och sprÄk mot de elever som har svenska som andrasprÄk samt med allmÀnna matematiksvÄrigheter har för betydelse i lÀrande situationer. UtifrÄn det uppkom tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen grundar sig pÄ. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr hur uppfattar pedagoger att deras sprÄkhandlingar bidrar till elevers lÀrande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers sprÄkhandlingar bidrar till deras lÀrande av matematik?Denna uppsats Àr genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig pÄ tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer Àr frÄn pedagoger och Ätta stycken intervjuer frÄn elever.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

I följande arbete redovisas olika metoder pÄ hur man lÀr ut svenska som andrasprÄk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det Àr att undervisa i detta Àmne pÄ gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning pÄ olika nivÄer? Arbetet inriktar sig pÄ lÀrare som undervisar svenska som andrasprÄk. Vad vill lÀrare uppnÄ för mÄl med undervisningen samt vilka svÄrigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjÀlp av intervjufrÄgor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andrasprÄk, beroende pÄ Älder samt intresse för att lÀra sig ett nytt sprÄk.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.