Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Today?s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about.That?s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they?re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools.The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is HaugÂŽs theory about segregated and included integration.In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management.The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students..

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med detta arbete var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att fÄ dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som anvÀndes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lÀrare verksamma i Ärskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare Àr flickor Àn pojkar och att situationer sÄsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar Àr problematiska. LÀrarna upplevde det svÄrt att hjÀlpa de tysta eleverna, dÄ de oftast undervisade i helklass, och kÀnde sig hÀnvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att vÄga mer. TaltrÀning i mindre grupper var den metod som ansÄgs kunna anvÀndas för att hjÀlpa de tysta eleverna.

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor utifrÄn en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmÀssigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgÄende förstod sagans innehÄll och budskap, medan en elev behövde lÀngre tid pÄ sig att se sambandet och förstÄ sagans budskap, det vill sÀga den vÀrdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever sÄg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Arbetet ?r en kort utl?ggning om Riemannhypotesen f?r elliptiska kurvor ?ver ?ndliga kroppar. Texten ?ppnar med en introduktion till affina och projektiva varieteter inom algebraisk geometri, f?r att sedan avgr?nsa och specialisera teorin till kurvor. Huvuddelen av texten behandlar elliptiska kurvor och deras grupplag.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.