Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lĂ€rare pĂ„ gymnasieskolan upplever sig ha av stöd frĂ„n specialpedagogen nĂ€r det gĂ€ller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav ocksĂ„ en bild av gymnasielĂ€rarnas uppfattning om begreppet sĂ€rskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt vĂ€ckta reflektioner. Studien Ă€r av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden Ă€r intervjuer och fĂ€ltobservationer av delvis etnografisk karaktĂ€r. Åtta gymnasielĂ€rare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebĂ€r att lĂ€rarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jÀmstÀlldhet i skolan innebÀr för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhÀllsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielÀrare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kÀnnetecknas av att eleverna vÀljer att arbeta med en vÀn. Ofta Àr det vÀnner av samma kön.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrarna arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i Ärskurs 1-5 i relation till lÀrarnas utbildningsbakgrund i matematikÀmnet. Dessutom Àr syftet att belysa lÀrares uppfattning om framgÄngsrik undervisning för elever med matematiksvÄrigheter. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat(TIMMS 2008). BÄde svensk och internationell forskning visar att lÀrarens kompetens Àr den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgÄngsrika studierna blir för eleverna. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor undersöktes i studien hur verksamma lÀrare arbetar med elever i matematiksvÄrigheter i förhÄllande till sin utbildning. I litteraturgenomgÄngen belyses olika teman.

Syftet med detta examensarbete har varit att utifrÄn ett lÀrarperspektiv, belysa möjligheter och problem i lÀsförstÄelseundervisningen och att bidra till en fördjupad kunskap om elever i behov av sÀrskilt stöd i sin lÀsutveckling. Det empiriska materialet bestÄr av en enkÀt som har vesvarats av 64 lÀrare som undervisar i svenska i Är 1-6. Studien Àr kvalitativ och inspirerad av enomenografin.Resultaten visar att lÀrarna i studien har erfarenhet av flera olika typer av lÀssvÄrigheter. LÀsförstÄelsesvÄrigheter upptÀcks pÄ flera olika sÀtt: lÀsförstÄelse, avkodning, muntlig fömÄga, svÄrigheter med andra uppgifter, arbetsminne, ordförrÄd, strategier för att inte lÀsa samt kÀnslomÀssiga reaktioner. Flera av informanterna har mött elever i Är 3-4 som kan avkoda bra men ÀndÄ inte förstÄr innehÄller i en text.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med studien Ă€r att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsĂ€ttning samt hos idrottslĂ€rare som arbetar dessa elever. Studien har Ă€ven syftet attstĂ€lla dessa delstudier mot varandra. DĂ„ varken lĂ€roplanen eller lĂ€rarutbildning ger nĂ„got konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hĂ€lsa sĂ„ vill vi belysa dennafrĂ„ga med följande studie. I ett reportage frĂ„n handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsĂ€ttning fĂ„r sĂ€mre utbildning Ă€n andra elever och fĂ„r intemöjlighet att utvecklas sĂ„ lĂ„ngt som möjligt utifrĂ„n sin egen förmĂ„ga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svĂ„righeter med att anpassa lĂ€randemiljön efter enskildaelevers behov samt att lĂ€rare förlitar sig pĂ„ att eleverna sjĂ€lva tar ett eget ansvar att informera omsina svĂ„righeter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.