Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Olika sprÄk har olika ortografiskt djup och svenska sprÄket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) sprÄk Àn engelska sprÄket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det frÀmmande sprÄket engelska frÄn lÄgstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvÀrsprÄkliga överföringar mellan en förmÄga i modersmÄlet och samma förmÄga i det frÀmmande sprÄket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordlÀsning) pÄ svenska och engelska hos elever med lÀssvÄrigheter och typiska lÀsare i Ärskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat pÄ tvÄ grupper; 19 elever med lÀssvÄrigheter och 29 typiska lÀsare.

I den hÀr undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolÄr. Skillnader i texterna jÀmförs pÄ helhets-, menings-, ord- och teckennivÄ, mellan de olika skolÄren. Tjugo texter, tio frÄn skolÄr 3 och tio frÄn skolÄr 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jÀmn könsfördelning och hÀlften har ett annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolÄren Àr smÄ och frÀmst pÄ menings- och ordnivÄ.

Syfte: Studien hade som syfte att undersöka speciallÀrares uppfattningar om stödet till elever i behov av stöd i matematik och svenska. Följande frÄgestÀllningar belystes:? Vilken roll har speciallÀrare i arbetet med elever i behov av stöd i matematik och svenska?? Vilka faktorer uppfattar speciallÀrare hindrar eller möjliggör arbetet med stödet? ? Vad uppfattar speciallÀrare att stöd i matematik och svenska Àr?? Hur utformas och organiseras stödet för elever i behov av stöd i matematik och svenska?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien togs i det sociokulturella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet dÀr grunden Àr att lÀrande sker i samspel med andra och dÀr kommunikation och delaktighet Àr viktiga komponenter för att lÀrande och utveckling ska Àga rum. Det kompensatoriska perspektivet finns med i studien dÄ resultatet visade att detta perspektiv förekom. Metod:För att nÀrma oss speciallÀrarnas uppfattningar i frÄgan om hur de anser att stödet, till elever i behov av stöd i matematik och svenska, ser ut valdes en halvstrukturerad (semistrukturerad) kvalitativ intervju.

Syftet med uppsatsen Àr att besvara frÄgan om andrasprÄkselevernas ordförrÄd pÄverkar deras resultat i skolans matematikundervisning. Materialet i studien utgörs av tolv andrasprÄks­elever och tolv svenskfödda elever i Ärskurs 8. Jag har lÄtit eleverna genomföra ett test i tre delar; det första testet bestÄr av lÀstal, det andra av ordförstÄelse och slutligen det tredje av numeriska tal. Samtliga test hör ihop och testar pÄ detta sÀtt elevernas förmÄgor pÄ tre olika sÀtt. I studien ingÄr Àven en rÀknesaga, dÀr eleverna sjÀlva fÄr skriva ett benÀmnt tal.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Jag har valt att göra en studie inom Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska. Denna studies syfte Àr att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk deltar i olika klassrumssituationer utifrÄn typ av sprÄkanvÀndning, frÄga ? svarsutbyte, förklaringssituationer samt typ av lÀrandestöd. Metoden jag har valt för att genomföra denna studie Àr direktobservationer. Jag har anvÀnt mig av papper och penna under observationerna som har varit i en naturlig miljö.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

Det övergripande syftet med studien var att kartlÀgga attityder och Äsikter kring anvÀndningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen pÄ gymnasiet. Studien bestod av tvÄ delstudier; en vars syfte var att redogöra för lÀrarnas Äsikter och attityder till undervisningssprÄket i engelskundervisningen, deras anvÀndning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade lÀroplanens direktiv om sprÄkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och Äsikter till bruket av undervisningssprÄket samt deras uppskattade anvÀndning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjÀlp av tvÄ enkÀtundersökningar som besvarades av 29 engelsklÀrare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lÀrarna och eleverna var positivt instÀllda till ett dominant mÄlsprÄksanvÀndande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang dÀr bÄda parterna ofta anvÀnde svenska.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

IdrottsÀmnet som en möjlig vÀg till integration har under de senaste tre decennierna fÄtt allt mer uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Forskare har hÀvdat att integrering, bÄde in i skolans och samhÀllets struktur, har stora möjligheter att ske genom anvÀndandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande sprÄk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att frÄga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena Àr. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsÀmnet som integrationsarena. Genom att ta reda pÄ deras Äsikter och upplevelser hoppas vi kunna fÄ en bÀttre uppfattning om idrottsÀmnet har eller inte har en integrerande roll och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.