Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning pÄ gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig nÄgot mellan killar och tjejer. Vi besvarar vÄra frÄgestÀllningar genom att dela ut enkÀter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi fÄr fram i vÄr undersökning Àr bland annat att tjejer Àr mer intresserade av religion Àn killarna, eleverna vill diskutera och pÄverka sin egen undervisning samt vill lÀsa om annat Àn de fem vÀrldsreligionerna..

I Sverige har det skett en ökad invandring under 1900-talets senare hÀlft vilket har lett till ett nu mÄngkulturellt svenskt samhÀlle. Detta har gjort att allt fler barn idag har mer Àn ett sprÄk. Skolan Àr en plattform dÀr alla dessa barn möts för att lÀra och utvecklas tillsammans med andra barn, frÄn andra kulturer och med andra modersmÄl . Dessa barn har alla med sig olika erfarenheter in i skolan och nÀr de möts sker ett lÀrande. DÄ flersprÄkiga barn möter den svenska skolan och dess undervisning möter de den utifrÄn det svenska sprÄket.

I detta arbete fanns som syfte att undersöka hur lÀsförstÄelse av en text pÄverkas av referensramar. I undersökningen jÀmfördes skriftliga ÄterberÀttelser av lÀsta texter mellan tio elever som lÀser svenska som modersmÄl och tio elever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ grundskolans senare Är. Varje elev fick lÀsa tre texter dÀr tvÄ av de tre texterna hade innehÄll som tog upp om svenskt traditionsfirande. Den tredje texten agerade som kontrolltext. I resultatet framgick det att det fanns bÄde en kvantitativ och en kvalitativ skillnad mellan eleverna med svenska som modersmÄl och eleverna med svenska som andrasprÄk i deras ÄterberÀttelser dÀr de senare tenderade att sakna viktiga ord och hÀndelser förknippade med traditionsfirande i de tvÄ texterna som handlade om detta.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

I den hÀr uppsatsen behandlas vad som Àr svÄrt för svenska invandrarelever nÀr det gÀller att lÀra sig svenska som andra sprÄk, bÄde utifrÄn mÄlen i kursplanen och vad elever och verksamma lÀrare generellt anser Àr svÄrt. I uppsatsen studeras Àven hur lÀrare kan arbeta för att elevernas sprÄkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger pÄ Àr dels fakta frÄn forskare och lÀrare inom Àmnet, dels en enkÀtundersÀkning som Àr gjord pÄ elever som gÄr i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lÀrare i svenska som andra sprÄk. EnkÀtundersökningen bestÄr mestadels av uppgifter eleverna sjÀlva skulle göra. NÄgon enstaka uppgift behöver de sjÀlva svara pÄ med egna ord.

Fokus i vÄrt examensarbete ligger pÄ utvecklingssamtal med förÀldrar och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lÀrare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta undersökte vi vissa förhÄllanden. Kallar lÀraren till möte eller inbjuder hon? BestÀmmer lÀraren plats eller fÄr förÀldrarna vara med och bestÀmma? Hur fÄr förÀldrarna veta syftet med mötet? Verkar förÀldern uppfattas som en jÀmlike/jÀmbördig till lÀraren? Vi delade ut enkÀter pÄ tvÄ skolor, en pÄ skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en pÄ skola B som ligger i en större ort i Dalarna.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

SammandragSyftet med denna studie Àr att belysa och fÄ kunskap om inlÀrningsprocessen av andrasprÄk nÀr de Àger rum genom Àmnet svenska. Jag vill kartlÀgga vad det innebÀr att lÀra sig ett andra sprÄk samt hur det kan gÄ till. Undersökningen utgÄr ifrÄn intervjuer med lÀrare i Àmnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av omrÄde de har. Syftet Àr att ge en översikt med förbÀttring för elever med svenska som andrasprÄk. Nyckelord: InlÀrningsstilar, sprÄkinlÀrning, svenska som andrasprÄk..

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.