Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andrasprÄk ser pÄ sin lÀromiljö och hur den pÄverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Hur pÄverkas lÀromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar lÀraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frÄgor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andrasprÄk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt anvÀnt oss av enkÀter till lÀrare i svenska som andrasprÄk. Resultatet visar att lÀrarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnÄs och att eleverna Àr vÀldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar ocksÄ att kunskapen Àr mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lÀrare och att det kan vara ett sÀtt att skapa en tryggare lÀromiljö..

Mattsson, A (2006). Distansundervisning i svenska grundskolor i utlandet ? handledares, lÀrares och elevers syn pÄ distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. (Distance education in Swedish compulsory schools abroad ? tutors, teachers and students view on distance education for students with special needs.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Avsikten med undersökningen Àr att undersöka lÀrares och handledares uppfattningar om distansundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd samt att undersöka nÄgra elevers uppfattningar om distansstudier. Denna studie bygger pÄ en enkÀtundersökning bland handledare och distansundervisande lÀrare samt ett antal intervjuer med distansstuderande grundskoleelever i svenska utlandsskolor.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar blivande idrottslÀrare har pÄ sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda pÄ detta har jag gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag har intervjuat nio blivande idrottslÀrare, i Äldern 24-40 Är, om deras förvÀntningar pÄ sitt framtida yrke med fokus pÄ mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med sÀrskild tonvikt pÄ det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för Àven en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. DÀr lÀgger jag in mina egna funderingar i Àmnet och det framkommer hur jag ser pÄ uppsatsens innehÄll och dÄ framförallt pÄ resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till Àr att idrottslÀrarstudenter anser att de kÀnner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fÄtt tillrÀcklig utbildning inom omrÄdet ?att möta alla elever?..

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Det hÀr arbetet syftar till att fÄ en djupare kunskap om hur elever som har gÄtt i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgÄng dÀr och senare i reguljÀr klass. Den undersökningsmetod som anvÀndes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmÄl Àn svenska, ansÄg vi att vi kunde fÄ fylligare och mer detaljerade svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genom intervjuer i jÀmförelse med att anvÀnda enkÀt. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljÀra skolor. Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lÀra sig svenska sprÄket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var vÀldigt positiva men de ansÄg att de fick ökade kunskaper i reguljÀr klass, jÀmfört med förberedande verksamheten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Med hjÀlp av intervjuer av sex pedagoger pÄ en mÄngkulturell skola i Malmö har jag undersökt synen pÄ Àmnet svenska som andrasprÄk. Jag har med hjÀlp av dessa sex personer haft ambitionen att skapa en bild av hur man arbetar med svenska som andrasprÄk pÄ en skola. En bidragande faktor till min undersökning Àr det ökande antalet barn med annat modersmÄl Àn svenska som uppstÄtt i mitt undersökningsomrÄde. Som utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av Skolverkets lÀgesbedömning 2005, dÀr anmÀrkningar finns angÄende brister i hur undervisningen i svenska som andrasprÄk bedrivs..

Attityder bland mÀnniskor Àr ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig pÄ olika sÀtt bland annat genom fördomar mot sÄdant som Àr frÀmmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar pÄ tvÄ skolor i SkellefteÄ kommun och ta reda pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar med förebyggande frÄgor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att pÄ tvÄ skolor göra en relativt stor enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att fÄ en bredare syn pÄ vad de svenska ungdomarna har för instÀllning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi Àven tvÄ intervjuer med lÀrare i SkellefteÄ kommun och en tredje intervju med en lÀrare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

I detta arbete har jag undersökt betydelsen av modersmÄlsundervisning för tvÄsprÄkiga elever. Jag har intervjuat sex modersmÄlslÀrare. Mina intervjuer visar att modersmÄlsundervisningen har betydelse för elevens sprÄkutveckling i bÄde modersmÄlet och svenska. Undersökningen visar att modersmÄlsundervisningen Àven bidrar till elevernas utveckling i andra skolÀmnen. MÄnga modersmÄlslÀrare menar att eleverna som följer modersmÄlsundervisningen Àr medvetna om hur viktigt det Àr att lÀra sig behÀrska sitt modersmÄl i skolan.

Syftet med min uppsats Àr att redogöra för och diskutera hur en lÀrare arbetar med lÀslust och sprÄkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. LÀslust handlar om mycket mer Àn att bara tycka om att lÀsa böcker, sÄvÀl i skolan som pÄ fritiden. Elever med lÀslust kan ta upp en bok att lÀsa som avkoppling, lika gÀrna som de kan se pÄ tv.För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lÀrare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda pÄ hur lÀraren arbetar med att skapa och upprÀtthÄlla lÀslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lÀrarens undervisning kring lÀslust. Jag har Àven gjort en enkÀtundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda pÄ hur de upplever lÀslust, och vad de tycker om lÀrarens arbetssÀtt för att skapa lÀslust.Resultaten av min undersökning visar att det Àr skillnad mellan flickors och pojkars lÀsning.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Denna uppsats syfte var att undersöka vad elever i grundskolans senare Är har för attityd till grammatikundervisningen i svenska. Min hypotes var att den allmÀnna attityden Àr negativ. Om detta antagande stÀmde ville jag undersöka vad som lÄg till grund för denna negativa instÀllning, samt ta reda pÄ hur eleverna tyckte att man kunde göra för att förÀndra undervisningen till det bÀttre. De metoder jag anvÀnt mig av Àr dels en enkÀtundersökning bland 70 elever i skolÄr 6-9, dels mer djupgÄende intervjuer i gruppform med elva elever. TyvÀrr sÄ bekrÀftades min hypotes.

Undersökningen som presenteras i denna uppsats har genomförts i syfte att utröna vilken status elever med ett annat modersmÄl Àn svenska upplever att deras modersmÄl har, samt om denna upplevda status har nÄgot samband med elevens instÀllning till det egna modersmÄlet och till svenskan. En enkÀtundersökning med 110 elever samt fyra kvalita-tiva intervjuer ligger till grund för de resultat som presenteras.Undersökningen visar att elevernas upplevelse av modersmÄlets status Àr högst varierande. Det finns ett tydligt samband mellan upplevelsen av modersmÄlets status och elevens instÀllning till modersmÄlet. De elever som anser att deras modersmÄl har hög status har generellt en mer positiv instÀllning till sitt modersmÄl Àn de elever som upplever att det har lÄg status. Undersökningen visade inte pÄ nÄgot signifikant samband mellan modersmÄlets status och elevens instÀllning till svenskan.