Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

InterdisciplinĂ€rt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur klasslÀrare i grundskolans tidiga Är undervisar nyanlÀnda elever i ordinarie klass för att frÀmja deras sprÄk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlÀnda elever fÄr en likvÀrdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser pÄ sin undervisningspraktik. DÀrtill att ta reda pÄ hur studiehandledare undervisar nyanlÀnda elever pÄ deras modersmÄl i grundskolans tidiga Är för att frÀmja deras sprÄk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klasslÀraren och hur de ser pÄ sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras frÀmst pÄ framtrÀdande forskare inom omrÄdet och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig pÄ empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning pÄ modersmÄlet samt intervjuer med klasslÀrare och studiehandledare i grundskolans tidigare Är. Resultaten utifrÄn forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förvÀntningar, framÄtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter Àr frÀmjande för nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vidare Àr trygghet och tid samt ett tillÄtande klimat avgörande för att nyanlÀnda elever ska vÄga anvÀnda det nya majoritetssprÄket. Resultaten belyser Àven att tillgÄngen till modersmÄlet och studiehandledning Àr avgörande för att nyanlÀnda elever kan erövra skolsprÄket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha pÄ lÀraryrket.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskningar inom lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har under en bestÀmd tidsram haft mÄlet att fÄ eleverna att kÀnna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lÀrare ska kunna anvÀnda olika inlÀrningsmetoder för att kunna öka lusten till att lÀsa och skriva hos elever. LÀsaren kommer att fÄ ta del av realistiska exempel pÄ hur lÀs- och skrivundervisning sker pÄ ett lustfyllt sÀtt, dÄ elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver pÄ ett tydligt sÀtt hur lÀrare kan undervisa inom lÀs och skrivinlÀrning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

Syftet med detta arbete var att undersöka och beskriva hur nÄgra pedagoger och elever uppfattar aspekter av koncentration och koncentrationssvÄrigheter samt hur man kan arbeta för att förebygga dessa svÄrigheter. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 20 elever i Ärskurs fyra för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ koncentration. Vi har Àven intervjuat tre pedagoger verksamma i förskola och skola för att vi ville fÄ en bredare bild eftersom de kan ha olika erfarenheter inom detta omrÄde. Det har varit intressant och lÀrorikt att fÄ ta del av bÄde pedagogernas och elevernas synpunkter och erfarenheter. Resultatet visade att eleverna till största del upplevde hög ljudnivÄ som orsak till att de tappade koncentrationen.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försĂ€mrats. Är attityden dĂ„lig sĂ„ försĂ€mras Ă€ven motivationen till att lĂ€ra sig. Detta resulteras i en försĂ€mring i förstĂ„else inom matematiken. Tidigare forskning visar pĂ„ att det Ă€r lĂ€raren som hĂ„ller i matematikundervisningen. LĂ€raren ska vara elevernas förebilder och hjĂ€lpa dem till förstĂ„else och vidareutveckling.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i Är 3 tillÀmpar nÀr de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som vÀljer strategier som ej Àr utvecklingsbara?Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ undersökning dÀr vi tolkade elevernas lösningar av tvÄ matematiska problem av varierande svÄrighetsgrad. UtifrÄn denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna anvÀnde sig av. Undersökningen genomfördes pÄ 89 elever pÄ tre skolor i olika kommuner.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Denna uppsats handlar om elever och lÀrare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete Àr en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lÀrare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats Àr att grupparbete Àr ett komplext arbetssÀtt med flera olika faktorer som ska stÀmma överens. Eleverna och lÀrarna Àr överlag positivt instÀllda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssÀtt. Framförallt Àr det ambitionsnivÄn vissa trycker pÄ som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strÀvar efter olika betyg varpÄ vissa i gruppen gör mer Àn andra och en del gör ingenting alls.