Syfte: Syftet med min undersökning Àr att söka svar pÄ vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa inom gymnasiesÀrskolan i tvÄ kommuner.FrÄgestÀllningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohÀlsa?? Hur upplever personalen psykisk ohÀlsa hos elever, finns det olika förhÄllningssÀtt i konkreta situationer?Metoden Àr observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolprÀst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

Abstract/Sammanfattning SjöbÀck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sÀtt att bemöta elever pÄ! En kvalitativ intervjustudie av lÀrares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sÀtt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som anvÀnds för att behÄlla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i Äldrarna 7-13 Är. Vi har valt att göra vÄr undersökning utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÄ vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur och i vilken omfattning alternativa verktyg anvÀnds i skolan för att stödja elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. I studien tas ocksÄ upp hur pedagoger ser pÄ alternativa verktyg och sin egen kompetens gÀllande de verktyg de har att tillgÄ pÄ skolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar pÄ tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger Àr grundskollÀrare, tvÄ Àr specialpedagoger och en Àr speciallÀrare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn pÄ alternativa verktyg anvÀnds dessa inte dagligen dÄ det finns hindrande faktorer.

Syftet med studien Àr att undersöka samband som visas tydligt hos elever i bÄde matematiksvÄrigheter samt fonologiska svÄrigheter. Studien har genomförts pÄ elever i Ärskurs 7 som uppvisat matematiska sÄvÀl som fonologiska svÄrigheter. Resultatet baseras pÄ en filmad observation dÀr eleverna fÄtt lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrÄn svÄrigheter gÀllande grundlÀggande taluppfattning och aritmetik. Elever med fonologiska svÄrigheter sÄvÀl som bristande arbetsminne visar sig ha svÄrigheter nÀr det gÀller att automatisera tabellkunskap sÄvÀl som utföra berÀkningar gÀllande de fyra rÀknesÀtten..

I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

VĂ„rt examensarbete handlar om vad bra kost Ă€r och om elever Ă€r medvetna om vad de bör Ă€ta för att klara av dagar med skola och fritid. VĂ„rt syfte Ă€r att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolĂ„r 6 har en medvetenhet kring vad bra kost Ă€r och om de lever som de lĂ€r. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolĂ„r 6 för att fĂ„ en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever frĂ„n samma klass som vi observerade. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar lyder; ? Är elever i skolĂ„r 6 medvetna om hur de bör Ă€ta för att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med nĂ€ring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lĂ€r elever i skolĂ„r 6 vad man bör Ă€ta för att mĂ„ bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolĂ„r 6 vad de bör Ă€ta, följer de dĂ„ detta? Lever de som de lĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar beskriver vi i vĂ„r kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost Ă€r och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

I egenskap av speciallÀrare med inriktning mot sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling har vi ett sÀrskilt ansvar nÀr det gÀller elevers lÀs- och skrivförmÄga eftersom merparten av uppgifterna i skolan krÀver en Äldersadekvat lÀs- och skrivförmÄga. NÀr vi som speciallÀrare möter elever med lÄngvariga svÄrigheter inom lÀs- och skrivomrÄdet med en icke kontinuerlig skolnÀrvaro kan det vara svÄrt att definiera grundproblematiken. Detta kan utgöra ett hinder i arbetet att sÀtta in effektiva ÄtgÀrder. Syftet med denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv identifiera framgÄngsfaktorer som har positiv inverkan för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras skolnÀrvaro utifrÄn ett professionellt bemötande. DÀrför genomfördes semistrukturerade intervjuer av fem speciallÀrare i tvÄ olika kommuner kring deras erfarenhet av elever med lÄg skolnÀrvaro och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Slutsatsen utifrÄn intervjuerna Àr samlade under rubrikerna professionellt förhÄllningssÀtt, lÀs- och skrivsvÄrigheter och lÄg skolnÀrvaro. Resultatet presenteras genom ett antal framgÄngsfaktorer i syfte att öka skolnÀrvaron.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstÄnd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte Àr att utreda den pedagogiska planeringen med avseende pÄ samspelet mellan eleverna. Detta Àr intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 dÄ elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgÄng i grundskolan. Tidigare rÀckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsÀrskolan.Teori: Studien grundar sig pÄ symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig pÄ att det Àr gruppen som utgör grunden för mÀnniskors handlande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, eller i vilken utstrÀckning, elever anvÀnder sina vardagskunskaper i skolmatematiken. Gör de nÄgon koppling mellan matematiken i klassrummet och sin övriga vardag? För att ta reda pÄ detta utformade vi tre stycken uppgifter med olika grad av vardagsanknytning som vi lÀt elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet besvara. Vi följde Àven upp elevernas svar med följdfrÄgor angÄende deras tillvÀgagÄngssÀtt och syn pÄ uppgifterna. Resultatet visade att de flesta elever inte Àr vana att sÀtta sina svar eller tankegÄngar i relation till vardagen.

Elever arbetar ofta med textuppgifter nÀr de arbetar med matematisk problemlösning och förstÄelsen av textuppgifter kan vara problematisk för mÄnga elever. Som lÀrare Àr det viktigt att veta vad som Àr svÄrt och vad som kan underlÀtta förstÄelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka sprÄkliga aspekter som kan försvÄra för elever i Ärskurs 1-3 nÀr de lÀser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlÀtta förstÄelsen. Studier pÄ svenska och engelska frÄn Är 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvÄra förstÄelsen.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad pÄ motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i Ärskurs 7 och Ärskurs 9. Instrumenten som anvÀndes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika högstadieskolor pÄ elever i Ärskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Titel: Vilka konsekvenser fÄr lÀrares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka vad elever i skolÄr tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte Àr att fördjupa kunskapen kring hur lÀrare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nÄ upp till gÀllande kunskapsmÄl, samt hur lÀrare kan utmana de elever som med lÀtthet nÄr upp till mÄlen. MatematikÀmnet Àr ofta förekommande i skoldebatten, och det Àr viktigt att eleverna bibehÄller det intresse som ofta finns nÀr de börjar i skolÄr ett.