La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur gymnasieelever upplever undervisningen i muntlig framstĂ€llning. 9 elever ur en samhĂ€llsvetenskaplig klass Ă„rskurs 1 pĂ„ gymnasiet deltog i undersökningen. För att undersöka deras upplevelse genomfördes intervjuer, en per elev. De tre frĂ„gorna som varit centrala genom hela arbetet Ă€r: Hur upplever eleverna att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga? Hur upplever de att lĂ€rarna ser till deras enskilda behov och ger dem stöd? Är eleverna nöjda eller skulle de vilja ha det pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt? Resultatet visar att de flesta av eleverna upplever att de fĂ„r möjlighet att arbeta upp sin muntliga förmĂ„ga, de upplever inte att det ses till deras enskilda behov i nĂ„gon vidare bemĂ€rkelse och ungefĂ€r hĂ€lften Ă€r nöjda med den taltrĂ€ning de fĂ„r i skolan..

Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.

VÄrt huvudsakliga syfte Àr att söka kunskap om och fördjupa förstÄelsen för hur gymnasieelever med diagnosen Aspergers syndrom (AS) upplever sin skolgÄng. VÄr konkreta frÄgestÀllning Àr att undersöka elevernas upplevelser av bemötandet frÄn lÀrare genom en kvalitativ intervjustudie dÀr 4 gymnasieelever med diagnosen AS har intervjuats. Den litteratur som anvÀnts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Uppsatsen ger en överblick av tidigare forskning om Aspergers syndrom och hur undervisning av dessa elever kan lÀggas upp. VÄrt resultat pekar pÄ att det Àr nödvÀndigt att ta hÀnsyn till den enskilda Aspergers elevens behov.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt pÄ förbanden. Det finns en plan pÄ att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanstÀlla statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravstÀllt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frÄgestÀllningar.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov pÄ en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och nÀrvaro, kunskap och förstÄelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kÀrnfrÄgorna gÀllande förÀldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en Àrlig och förtroendeingivande kommunikation Àr av allra största vikt för att frÀmja en god anknytning mellan förÀldrarna och barnet. Det framkom att förÀldrarna önskade vara delaktiga i barnets vÄrd och att de ville bli uppmuntrade av vÄrdpersonalen att delta i denna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur överlÀmningen frÄn grundskolan tillgymnasieskolan fungerar med avseende pÄ dess organisation samt dess informationsinnehÄll.Uppsatsen belyser Àven samsynen mellan dessa tvÄ skolformer och hur stor insyn de har ivarandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna Àrspeciellt viktigt för att uppmÀrksamma elever i behov av sÀrskilt stöd fokuserar denna uppsatsframför allt pÄ dessa elever.Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger pÄgrundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever attöverlÀmningen fungerar och i vilken utstrÀckning de anser att det finns samsyn mellanskolformerna.Intervjuundersökningen visade att vÄr undersökningskommun har vÀl utarbetade riktlinjer förinformationsöverlÀmningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarnaupplever att de pedagogiska överlÀmnandeunderlagen som anvÀnds i kommunen Àr tydligaoch att den information som lÀmnas över till stor del Àr relevant och anvÀndbar. Allaintervjuade Àr eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlÀmningenför de elever som vÀljer att byta kommun nÀr de pÄbörjar sina gymnasiestudier.BetrÀffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de Àr dock oeniga om detskulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger Àven attde inte har sÄ stor insyn i den angrÀnsande verksamheten, utan menar att grundskolan ochgymnasieskolan till stor del Àr skilda verksamheter..

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvÀgledares Äsikter om kunskap och kompetens kring ÀmnesomrÄdet funktionsnedsÀttningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsÀttningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod anvÀndes genom en webbenkÀt som skickades till 44 studie- och yrkesvÀgledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrÄgas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsÀttning och det Àr frÀmst neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrÄgas kunskap kring hur en funktionsnedsÀttning kan pÄverka en individs karriÀrutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lÀrs in pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsÀttningar.

This study is a qualitative study of two primary schoolteachers and two special teachers approach to children with special needs, and which procedures according to these teachers can be applied to support these children in their progress at school. Building on key concepts such as segregated integration, including integration, diagnostic and children with special needs. This was then analyzed with information collected from the four formal interviews.The study also sheds light on key concepts such as special support, diagnosis, segregated integration and including integration. The conclusion explains the concept of including integration as an approach that works well for both students with special needs in a short period of time yet also students with diagnoses. This is presented in the end of this study with different suggestions for a continued research on children with special needs..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka konsekvenser, behov och farhÄgor grundskolepedagoger förutser av att fÄ in barn med autismspektrumtillstÄnd i klassen. Studien avser belysa huruvida pedagogerna kÀnner sig förberedda och rustade att ta emot elever med autismspektrumtillstÄnd. ForskningsfrÄgorna för denna studie lyder:? Hur förmodar pedagoger att en elev med autismspektrumtillstÄnd skulle pÄverka deras klass och undervisning?? I vilken utstrÀckning anser pedagoger att de Àr förberedda att ta emot och bemöta elever med autismspektrumtillstÄnd?Teori: Problemet kan ses utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv: med utgÄng i ett traditionellt perspektiv kan man sÀtta en medicinsk och psykologisk diagnos pÄ ett barn med autismspektrumtillstÄnd samt betrakta barnet som problembÀrare. Genom kritik av det traditionella perspektivet kan man inta ett alternativt perspektiv och betrakta skolan som problemskapare dÄ barnet förvÀntas anpassas och falla inom ramarna som sÀtts upp. I och med att utbildnings- systemet förvÀntas ge alla en likvÀrdig utbildning, samtidigt som anpassningar mÄste göras efter mÄngfalden behov och förutsÀttningar som finns, kan problemet Àven ses utifrÄn dilemmaperspektivet.Metod: Deltagarna fick se en film om ett barn med autismspektrumtillstÄnd och sedan ta stÀllning till det som presenterades genom att svara pÄ frÄgor i enkÀtform.

Begreppen nÀrstÄende och familj innefattar de personer som stÄr en patient nÀrmst. Historiskt finns nÀrstÄendes behov av stöd beskrivet redan i slutet pÄ 1800-talet. De senaste 70 Ären har nÀrstÄendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utstrÀckning involverats i vÄrden. Delaktighet i omvÄrdnaden Àr ett grundlÀggande behov som kan hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna trygghet och meningsfullhet i sin situation. NÀrstÄende beskrivs bÀra pÄ en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsÀttningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjÀnst. Tidigare studier har tagit sinutgÄngspunkt enbart i officerens instÀllning och villighet till internationell tjÀnst. Det som saknats Àr studierav officerspartnerns och familjens vÀrderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgÀnglighet pÄ rÀtt utbildade officerare. Denna brist ÄtgÀrdas nÄgot genom denna uppsats som tarutgÄngspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjÀnst. Uppsatsen ger Àven svar pÄ vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken pÄverkan familjen har pÄ officerens tillgÀnglighet för internationell tjÀnst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjÀnst.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hÄrdare, bÄde frÄn andra butiker men Àven frÄn e-handeln, vilket sÀtter press pÄ fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsÀtter handla i butiken. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som Àr utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsÀtter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och dÀrmed butikens konkurrenskraft. En avgrÀnsning gjordes till klÀdbutiker, dÄ klÀdbutiker Àr bland de butikstyper som Àr mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga hur kundernas behov överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn handlarnas uppfattning om deras behov.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.