Bakgrund: Akut konfusion Àr en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmÀrksamhet samt försÀmrad kognitiv förmÄga, uppfattningsförmÄga och minnesförmÄga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men Àr vanligast bland Àldre patienter i samband med sjukhusvÄrd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehÄllsanalys baserad pÄ 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa vÀljer 50-70 % att vÄrdas palliativt i sitt hem. De patienter som vÄrdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vÄrdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Bakgrund: BarnsjukvÄrden bedrivs idag pÄ ett sÀtt som inkluderar hela familjen i omvÄrdnaden. Det Àr viktigt att öka förstÄelsen för de kÀnslor och behov som förÀldrar till sjuka barn upplever vid de tillfÀllen dÄ deras barn vistas pÄ sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka förÀldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Tre teman identifierades relaterat till förÀldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Syftet med detta arbete var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter av tysta elever och vad som kan göras för att fÄ dessa elever att prata samt vad som faktiskt görs. Den metod som anvÀndes för undersökningen var kvalitativa intervjuer. Fem intervjuer gjordes med lÀrare verksamma i Ärskurs 7-9, varvid det framkom att de tysta eleverna oftare Àr flickor Àn pojkar och att situationer sÄsom diskussioner i klassen och muntliga redovisningar Àr problematiska. LÀrarna upplevde det svÄrt att hjÀlpa de tysta eleverna, dÄ de oftast undervisade i helklass, och kÀnde sig hÀnvisade till att endast vara lyhörda för de tysta elevernas behov och uppmuntra dessa till att vÄga mer. TaltrÀning i mindre grupper var den metod som ansÄgs kunna anvÀndas för att hjÀlpa de tysta eleverna.

Syftet med min studie Àr att fÄ en förstÄelse för vilken syn pedagoger har pÄ arbetet med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundlÀggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rÀttigheter till delaktighet oavsett vilken svÄrighet barnet har. Det visar Àven i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krÀvs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd..

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

Syftet med studien Àr att ur vÀntrumsbesökarens perspektiv fÄ en uppfattning om hur miljön i vÀntrummet pÄ en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det gÄr att tillÀmpa digitala tjÀnster för att tillgodose deras eventuella behov. AvgrÀnsningen bestÄr i ett vÀntrum pÄ en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med vÀntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga kÀllor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i vÀntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades dÀrefter kvantitativt.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.