Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om vad lÀrare pÄ Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjÀlp av sju djupintervjuer med lÀrare som representerar sÄvÀl kÀrn- som karaktÀrsÀmnen pÄ Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjÀlp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhÀver kognitiv kompetens, sÄsom Àmneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive Àmne.

Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förstÄelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan pÄverka integreringen. FrÄgestÀllningar var: Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan pÄverka integreringen av barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan se olika ut beroende pÄ förskola samt hur lÀnge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom Àven att pedagogernas förhÄllningssÀtt har stor betydelse vid integrering eftersom detta pÄverkar hur villiga pedagogerna Àr att se barnens begrÀnsningar och styrkor, huruvida de Àr benÀgna att göra förÀndringar i förskolans miljö och arbetssÀtt för att anpassa verksamheten till alla barn.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö Àr en kvantitativ studie med delvis öppna frÄgor vilket innebÀr att den har en kvalitativ ansats ocksÄ. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för kÀnslan av gemenskap och kÀnslan av delaktighet i samhÀllet. Men ocksÄ om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet sÄsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser mÄste innehÄlla för att möta de behov som finns hos mÀnniskor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som pÄverkar upplevelsen av gemenskap i det nÀromrÄde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de Àr nödvÀndiga och i sÄ fall varför.

Syfte: Att belysa patienters behov av information postoperativt. Bakgrund: Flera hundra tusen operationer genomförs varje Är i Sverige pÄ patienter som lÀggs in pÄ sjukhus. MÄnga av dessa patienter Àr stressade och oroliga och behöver fÄ information för att minska deras oro. En av kÀrnkompetenserna för sjuksköterskor Àr att kunna ge information. Metod: Kunskap om vikten av patientinformation införskaffades genom vetenskapliga artiklar.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Att vara anhörigvÄrdare till en person med Alzheimers sjukdom innebÀr förÀndringar inom familjen som kan vara svÄra att hantera. Sjuksköterskan kan hjÀlpa anhörigvÄrdaren att lÀttare hantera rollen som vÄrdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvÄrdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie dÀr fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanstÀlldes till ett resultat. Resultatet visade pÄ ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.