Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur en grundskola, med lÄg andel behöriga elever till gymnasiet Äret innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolÄr 9 till elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr jag intervjuade fyra mentorer och tvÄ specialpedagoger pÄ en grundskola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ mina forskningsfrÄgor och jag ville ta del av informanternas personliga Äsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmÄga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsÀttningar mÄnga gÄnger var bristfÀlliga. De intervjuade lÀrarna formade bilden av en elev i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt nÄgra pedagogers syn pÄ integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med arbetet Àr att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen sÀger om integrering i en jÀmförelse med verksamma pedagoger ute pÄ skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebÀr liksom vad vi menar med sÀrskilt stöd och vem som behöver sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen redovisas vad olika styrdokument sÀger om elever i behov av sÀrskilt stöd, om skolans mÄl kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt anvÀndande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr och nÀr ett sÄdant upprÀttas.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Syftet med denna studie var att fÄ en fördjupad kunskap om och förstÄelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av sÀrskilt stöd respektive elever utan behov av sÀrskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhÄllningssÀttet Entreprenöriellt lÀrande. Vidare syftade undersökningen till att jÀmföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att fÄ en insikt i om Entreprenöriellt lÀrande hade förÀndrat deras syn pÄ lÀrande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av sÀrskilt stöd och fyra elever utan behov av sÀrskilt stöd, samtliga i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Undersökningen visade att bÄda elevgrupperna framhÀvde relationen till lÀrarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av sÀrskilt stöd var mycket positivt instÀlld till lÀraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling bÄde kunskapsmÀssig och personlig. De menade att deras sjÀlvkÀnsla hade blivit bÀttre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre Är dÄ de hade arbetat utifrÄn Entreprenöriellt lÀrande.

Skolan har idag svÄrt att uppfylla sitt uppdrag gentemot alla elever vilket Àr att utformaundervisningen sÄ den tillgodoser alla elevers behov. Uppfyllandet av uppdraget brister frÀmst nÀrdet att fÄ elever i svÄrigheter att utveckla sina kunskaper. Det stÀlls höga krav pÄ elevernasprestationer och kunskaper i skolans Àmnen, vilka de har svÄrt att nÄ upp till. Detta innebÀr attlÀrarna mÄste ta hÀnsyn till elevernas unika inlÀrningsstil samt deras olikheter och utifrÄn demskapa en varierad undervisning dÀr alla elever ges möjlighet att utvecklas. Varför elever hamnar isvÄrigheter har varit omdiskuterat och vissa menar att det Àr miljön som brister medan andrapÄstÄr att det Àr eleven sjÀlv som brister.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av hur de börbemöta och tillgodose elever i svÄrigheters behov.

Abstrakt Syftet med arbetet Àr att undersöka hur nationella proven upplevs av Ä ena sidan elever i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar, Ä andra sidan hur proven upplevs av deras lÀrare. Vidare att undersöka hur och om proven pÄverkar undervisningen samt om de Àr förenliga med individuellt lÀrande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare och skolpersonal definierar begreppet dyslexi samt hur de ser pÄ arbetet med dyslektiska elever. Vi vill ocksÄ klargöra hur tre dyslektiska elever upplevde att fÄ sin diagnos och hur de fÄr sina behov tillgodosedda idag..

SAMMANFATTNINGTitel: Skolsköterskors upplevelser av att tillgodose elevers behov.Författare: Fahlén Hanna, Lindell KatjaInstitution: Institution för hÀlsa och lÀrande, Högskolan i SkövdeProgram/Kurs: Examensarbete i omvÄrdnad, OM780A, 15 hpHandledare: Thorstensson StinaExaminator: Browall, MariaSidor: 29Nyckelord: skolsköterska, elever, omvÄrdnad, upplevelser, förebyggande hÀlsoarbete  Bakgrund: Skolsköterskorna har ett omfattande omvÄrdnadsarbete med att frÀmja elevers hÀlsa och kan göra skillnad för elever i skolan, nÀr det gÀller deras hÀlsa och prestation. FörutsÀttningarna för hur skolsköterskor har möjlighet att utföra sitt hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors upplevelser av att kunna tillgodose elevernas behov av skolsköterskans tjÀnster.     Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för denna studie. Nio skolsköterskor frÄn olika kommuner i SkÄne intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.    Resultat: Skolsköterskorna upplevde att eleverna har behov av deras hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete.