Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ behov och motivation i förhÄllande till elevers lÀrande, och att undersöka vad som sker nÀr elever inte ser behovet av att lÀra sig saker som nÄgot viktigt. Utvecklingspsykologin har fungerat som utgÄngspunkt dÄ vi behandlat vÄra frÄgestÀllningar. Uppgiften har ocksÄ innefattat att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att frÀmja motivationen hos sina eleverna. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn grundskolan. En trend vi sÄg hos de Àldre lÀrarna var att de upplevde att eleverna Àr mindre motiverade nu Àn tidigare.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och förĂ€ldrars behov. Upplever muslimska barn och förĂ€ldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande Ă€n andra? PĂ„ vilket sĂ€tt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstĂ„ av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de omrĂ„den i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svĂ„ra att delta i samt ger exempel pĂ„ hur lĂ€rare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till Ă€r att mĂ„nga förĂ€ldrar kĂ€nner bristande engagemang frĂ„n lĂ€rarens hĂ„ll nĂ€r det gĂ€ller att sĂ€tta sig in i olika religioner. Vi har ocksĂ„ kunnat se att det inte fanns nĂ„gon skolplan om hur muslimska barn och förĂ€ldrars behov bör bemötas, i kommunen dĂ€r vi genomförde vĂ„r undersökning..

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.

Detta arbete avhandlar Àmnet om man ser till individen i matematikundervisningen. VÄr erfarenhet sÀger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgÄngspunkt studerar vi lÀrandeteorier. DÀrefter sammanstÀller vi resultaten frÄn de elevenkÀter och lÀrarintervjuer vi gjort. Undersökningen Àr gjord i Ärskurs ett, tvÄ, fyra och fem.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur en skola ser pÄ de sÀrbegÄvade barnen. Vad kÀnnetecknar begÄvning? UpptÀcks sÀrbegÄvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr dels en enkÀtundersökning riktad till alla lÀrare som Àr mentorer pÄ en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förÀlder. I studien framgÄr det att man upptÀcker mÄnga av de sÀrbegÄvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptÀckt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. Men lÄngt ifrÄn alla sÀrbegÄvade elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med min undersökning Àr att studera förekomsten av mobbning bland elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsÀtts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar Àven hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med sÀrskilda behov i skolÄr 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer Àven genom SMS eller via chatting pÄ nÄgon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsÀtter dÀrefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven gÄr ofta undan eller hÄller sig för sig sjÀlv. Verbal mobbning Àr vanligast och pojkar utsÀtts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsÀtts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fÄtal vÀnner i sin egen klass.

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Detta examensarbete har skrivits med syftet att fÄ en djupare förstÄelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter elever med Aspergers syndrom pÄ gymnasiet, samt pÄ vilket sÀtt detta skiljer sig frÄn bemötandet med andra elever. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvÀgledarna anvÀnder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. DÄ allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvÀgledare ligger det i vÄrt intresse att fÄ ta del av hur studie- och yrkesvÀgledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vÀgledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrÄn ett empatiskt förhÄllningssÀtt.

BakgrundInom den palliativa vĂ„rden anammas ett holistiskt synsĂ€tt, vilket innebĂ€r att fokus ligger pĂ„ sĂ„vĂ€l fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvĂ€rld. Tre grundlĂ€ggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang Ă€r essentiella i upplevelsen av psykisk hĂ€lsa. Även önskningar, vĂ€rderingar och mĂ„l bidrar till patientens psykiska vĂ€lbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vĂ„rden brustit i förmĂ„gan att uppmĂ€rksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vĂ„rden.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrÄn tvÄ olika perspektiv vilka Àr elev- och lÀrarperspektiv. Undersökningarna i min rapport Àr gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa Àr gjorda genom intervjuer med lÀrare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fÄtt fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de tvÄ perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrÄn de resurser som skolan arbetar med.

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det Àr pÄ ett högstadium för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt ska hjÀlpa dessa elever sÄ att de kÀnner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt fÄ dem att nÄ de olika kunskapsmÄlen. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer nÀr jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika dÄ de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas pÄ skolan, eftersom det Àr skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svÄrigheter. Pedagogerna menade Àven att man som lÀrare mÄste hitta sitt eget arbetssÀtt som fungerar för alla elever samt att det mÄste finnas en god sammanhÄllning mellan de olika pedagogerna pÄ skolan sÄ att man inte fÄr dra ett alltför tungt lass.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.