Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sÀnkt kognitiv förmÄga och den sjukes personlighet förÀndras. Att lÄta nÀrstÄende vara delaktiga i omvÄrdnaden och att vÄrdpersonal tar sig tid att lyssna pÄ deras Äsikter skapar goda chanser för att bÄda parterska bli nöjda med omvÄrdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes behov i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt. Resultat: Studiens resultat visade att nÀrstÄende hade egna behov som behövde tillgodoses, att fÄ möjlighet att skapa en relation till vÄrdpersonal, att fÄ tid att prata, att fÄ delta i omvÄrdnaden samt att fÄ information.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Sjuksköterskeyrket innebÀr möten med patienter sÄvÀl som nÀrstÄende till patienterna. Sjukdom och dödsfall Àr inte nÄgot som bara drabbar den enskilda personen utan hÀndelsen kan vara lika svÄr eller svÄrare för den drabbades familj och nÀrstÄende. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att ha insikt i de nÀrstÄendes upplevelser och behov för att bÀttre kunna möta dessa. Denna studies syfte Àr att beskriva upplevelser och behov hos nÀrstÄende till kritiskt sjuka patienter samt att beskriva hur sjuksköterskan kan möta dessa behov. Genom en litteraturstudie har kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskats.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig pÄ intervjuer och dokumentanalyser. Studien Àr baserad pÄ sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 ÄtgÀrdsprogram. VÄrt antagande som vi Àven tycker framgÄr ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att mÄnga skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra förutfattade meningar var Àven att ÄtgÀrdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte anvÀnds som ett pedagogiskt instrument i den utstrÀckning vi önskar.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Examensarbete angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd i den reguljÀra skolan och i specialskolan.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Syftet med detta arbete har varit att lÀgga en teoretisk grund till Àmnet elever i sorg samt att med utgÄngspunkt frÄn denna, jÀmte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkÀt kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal nÀr deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg Àr i behov av att i skolan möta personal som Àr utbildad i krishanteringsfrÄgor. Detta Àr viktigt dÄ elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras frÄn deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frÄgor. Vi har ocksÄ kunnat konstatera, utifrÄn en bedömning av planernas tydlighet betrÀffande stoff och struktur, att endast tvÄ av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbÀttringar av samtliga planer, med enkla medel, Àr genomförbart..

Bakgrund: GenomgÄng av aktuellt kunskapslÀge visar att patienter har andliga behov och att de flesta uppskattar att diskutera detta med sjuksköterskor. Sjuksköterskor har vetskapen om betydelsen av andlighet i omvÄrdnaden och visar förstÄelse i praktiska kunskaper, ÀndÄ blir patienters andliga behov inte bemötta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters andliga behov ur patienters eget perspektiv. Metod: Det Àr en litteraturöversikt grundad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 1997 och 2011. Resultat: Fem teman identifierades: KÀrlek till de nÀrmaste, NÀrhet till det gudomliga, Acceptans av ödet, MÀnniskovÀrde och StrÀvan efter sanningen.

Bakgrund: För de elever som identifierats som elever i behov av sĂ€rskilt stöd har skolan en skyldighet att sĂ€tta in specialpedagogiska insatser. ÅtgĂ€rdsprogram ska upprĂ€ttas och utvĂ€rde-ras kontinuerligt för att sĂ€kerhetsstĂ€lla arbetets kvalitet. Tidigare studier visar pĂ„ att alla spe-cialpedagogiska insatser inte har en positiv effekt pĂ„ elevens skolsituation utan kan verka stigmatiserande. Att elever som en gĂ„ng identifierats att vara i behov av sĂ€rskilt stöd fortsĂ€tter att vara det igenom hela sin skoltid Ă€r ett viktigt problem som skolan behöver hitta redskap för att motverka. Syfte: Studien avser att identifiera framgĂ„ngsrika specialpedagogiska insatser som underlĂ€ttar för elever i behov av sĂ€rskilt stöd att lyckas i skolan.Teorianknytning: Studien hĂ€mtar inspiration ifrĂ„n det sociokulturella perspektivet, dĂ€r mĂ€n-niskan ses som en social och historisk varelse som lĂ€r och utvecklas i samspel med sin om-givning.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det pÄ ett mer optimalt sÀtt. Vi har varit sÀrskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rÄdande synen pÄ högpresterande elever ser ut pÄ de skolor som varit aktuella i studien har ocksÄ varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tre olika skolor har ovanstÄende undersökts. LÀrarnas och specialpedagogernas syn pÄ de högpresterande eleverna Àr att de Àr i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlÀrningskapacitet, skall ges likvÀrdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lÀrandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lÀrares förmÄga till att förse samtliga elever med kunskapsmÀssiga utmaningar. En förbigÄngen elevgrupp utgjordes hÀr av klassens snabba inlÀrare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lÀrarperspektiv, söka reda pÄ fungerande arbetsmetoder för att nÄ och tillgodose samtliga elevers kunskapsmÀssiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lÀrares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Denna kandidatuppsats belyser vad lÀrare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lÀrare, som jobbar med sÀrskilda undervisningsgrupper eller som lÀrare i ordinarie klasser, Àr grunden till denna studie. De lÀrare som vi har intervjuat kommer frÄn tvÄ olika kommuner i Stockholms lÀn och lÀrarnas yrkeserfarenhet Àr allt frÄn ett par Är till ca 40 Är, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsomrÄden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vÄr studie ur tre aspekter: om lÀraren arbetar i en sÀrskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar pÄ en skola med mÄnga olika kulturer eller inte och hur lÄng arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av vÄra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsÀtt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Det övergripande syftet med min C-uppsats Àr att granska lÀrarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av sÀrskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar de anser sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elever i behov av sÀrskilt stöd samt fÄ en syn pÄ de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av sÀrskilt stöd kan befinna sig i.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har sex lÀrare inklusive en special lÀrare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska Äterblicken ger oss en uppfattning pÄ hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frÄgorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvÄrigheter och deras syn pÄ diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jÀmförelse med segregering diskuterades ocksÄ samt hur pedagogerna kan hjÀlpa dessa barn.Eleverna i skolan Àr olika och deras olikheter mÄste mötas med omtanke.