I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

MÄnga elever Àr idag omotiverade vad gÀller skolarbetet. I den hÀr uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers instÀllning till undervisningen, lÀrare och skolan. Vi har Àven tagit del av lÀrarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi lÀst har vi fÄtt vissa centrala tankar som vi har anvÀnt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lÀrare i en större östgötsk stad.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, pÄ vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att frÀmja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrÄgor skulle kunna fÄ utförliga och detaljerade svar frÄn respondenterna, dÀr möjlighet till följdfrÄgor vid behov fanns. Uppsatsen bygger dÀrför pÄ intervjuer av fem fritidspedagoger frÄn olika skolor i GÀvle. Anledningen till att vi valde respondenter frÄn olika skolor var att fÄ ett bredare perspektiv pÄ hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vÄr intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rÀtta förutsÀttningarna fanns.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lÀrares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pÄlÀrarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta pÄ elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ÀndÄ vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgÄngsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetoddÀr vi har gjort observationer och intervjuer av fem lÀraresbemötande.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad elever i anser om frÄgor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebÀr lugn och ro i klassrummet samt att man följer lÀrarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det Àr vÀldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det Àr stökigt i klassrummet relativt ofta.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndningen av datorn i undervisningen leder till att elever fÄr kunskap inom Àmnet geografi, vilka kunskaper i sÄ fall förvÀrvas samt i vilken utstrÀckning dessa kunskaper kvarstÄr. Undersökningen bestÄr i att 3 elever pÄ en skola i Malmö fÄr arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av Àmnet geografi. Eleverna fÄr besvara en enkÀt med frÄgor som Àr kopplade till dataprogrammet under tre tillfÀllen. En observation görs av varje elev vid anvÀndning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med tvÄ specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvÀrvade kunskaper i Àmnet geografi genom anvÀndningen av programmet.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i Idrott och hÀlsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag anvÀnt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa pÄ skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hÀlsa skiljer sig Ät mellan lÀrare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vÀgs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med vÄr studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn pÄ sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bÀst. Via en enkÀt, riktad till matematiklÀrare som undervisade Är 5-9 vid tvÄ skolor, tÀcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lÀrare som sade sig ha elever med svÄrigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, de vill lÀra sig trots de svÄrigheter de har i Àmnet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra enskilda elevers erfarenheter och upplevelse av att vara nyanlÀnd elev mot en allmÀn bakgrund om nyanlÀnda elever och skolans mottagande av dem. Dessutom ges en teoretisk bakgrund om identitet och sprÄk utifrÄn socialkonstruktionistisk och sociokulturell teori.UtifrÄn metodansatsen livsberÀttelser har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med flickor som nu gÄr i nian, men var mellan 9 och 12 Är nÀr de kom till Sverige genom familjeanknytning till flykting. I resultatet beskrivs i fyra livsberÀttelser deras vÀg genomskolan, frÄn ursprungslandet, genom förberedelseklassen och till en ordinarie klass, samtderas upplevelse av lÀrande, relationer och stöttning under den första perioden i den svenskaskolan och hur deras erfarenheter har pÄverkat dem. Resultatet visar att deltagarna Àr positiva till sin tid i förberedelseklassen, att de som fÄtt studiehandledning haft stor nytta av den och att kamratkontakterna spelar en stor roll i andrasprÄksutvecklingen.

I Àmnet idrott och hÀlsa förekommer teoriundervisning i en alltför begrÀnsad mÀngd och samtidigt i stor variation mellan olika idrottslÀrare, visar forskning. Syftet med min studie Àr att utifrÄn didaktikens grundfrÄgor vad? hur? och varför? ta reda pÄ teorins innebörd och plats i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet utifrÄn ett lÀrar- respektive elevperspektiv. Fem yrkesverksamma idrottslÀrare samt totalt tolv elever fördelade i tvÄ fokusgrupper har intervjuats. Resultaten visar att det finns fler likheter Àn skillnader mellan lÀrarna, mellan eleverna och Àven mellan lÀrarna och eleverna i vad-, hur- och varför- frÄgorna kring teoriundervisningen.

Statistik frÄn Skolverket (2006) visar att ungefÀr var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella Àmnesprovet i svenska för skolÄr 5. DÄ vi har vÄr verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna pÄ att undersöka detta nÀrmare. Vi valde att utgÄ frÄn ett lÀrarperspektiv och en lokal bild av lÀrarnas uppfattningar av det nationella Àmnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma Ät problemet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av intervjuer med Ätta behöriga lÀrare. VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka faktorer kan enligt lÀrarna i Upplands-Bro Kommun pÄverka att en elev inte nÄr de nationella mÄlen i svenska? Vilka mÄlstrategier har lÀrarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnÄ de nationella mÄlen? Med hjÀlp av teoretisk litteratur formas vÄr bakgrundsdel, med utgÄngspunkt frÄn Skolverkets rapport (2001), ?Utan fullstÀndiga betyg?, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, mÄlen i svenska, det nationella Àmnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt.

Syftet med detta arbete var att fÄ insikt om hur matematiklÀrare resonerar kring sitt Àmne i förhÄllande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsÀtter att lÀsa pÄ en eftergymnasial nivÄ med teknisk inriktning. Med hjÀlp av fyra kvalitativa intervjuer, jÀmt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielÀrare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit nÀrvarande under en lÀngre tid. Kunskapsbristerna medtagna frÄn föregÄende kurs respektive skolform orsakar svÄrigheter för bÄde elev och lÀrare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skÀl misslyckas gymnasielÀrare i att bekÀmpa dessa. Behörighetskraven Àr allt mindre jÀmstÀllda med förkunskapskrav.