Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka förvÀntningar lÀrare, elever och handledare har nÀr de inför försöksverksamhet med gymnasial lÀrlingsutbildning inom omvÄrdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lÀrlingsutbildningar startade hösten 2008. Syftet med arbetet Àr ocksÄ att undersöka den danska lÀrlingsutbildningen inom omvÄrdnad. Avsikten med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ om pedagogiken förÀndras och om lÀrare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lÀrlingsutbildning i det danska skolvÀsendet. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklÀrare nÄr instrumentalelever med olika förutsÀttningar och personligheter genom att göra lektionerna sÄ motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsÀttningar, Älder, personligheter och befann sig pÄ varierande musikalisk nivÄ. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelÀrare pÄ kommunala musikskolan om hur de skulle gÄ till vÀga om de skulle undervisa dessa elever. NÀr intervjuerna var gjorda jÀmförde vi informanternas tankar om individualisering med vÄra egna för att sedan framstÀlla lektionsförslag för de fyra eleverna. NÀr vÄra lektionsplaneringar var klara utvÀrderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Dagens skola skall strÀva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmÄga att sjÀlv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhÄllande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med sjÀlvbedömning dÀr studenterna fick bedöma sina svar pÄ de olika uppgifterna gentemot lÀrarens svar pÄ samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ studenternas uppfattning om vÀrdet av sjÀlvbedömning som inlÀrningsmetod. VÄr datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. I vÄr resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vÄr analys mer överskÄdlig.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

Mediet vi kommunicerar genom pÄverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfÀllen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) pÄverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare nÀr den visades som film eftersom det innebÀr att fler verktyg, som kroppssprÄk och tonlÀge, Àr tillgÀngliga. I undersökningen presenterades ett brÄk mellan en lÀrare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

VÄrt examensarbete handlar om Äldersblandade klasser. VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur pedagoger i Äldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser Àr positivt respektive negativt med att Äldersblanda eleverna och hur de ser pÄ sin lÀrarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i tvÄ skolor i Mellansverige, som bÄda har tvÄ stycken F-1-2 klasser, för att ta reda pÄ deras instÀllning till Äldersblandade klasser. Litteraturen sÀger att det Àr vanligare att individualisera undervisningen i de Äldersblandade klasserna och att lÀrarna som arbetar dÀr förÀndrar sin lÀrarroll, till att bli mer handledare Àn en lÀrare som bara stÄr och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det Àr mÄnga fördelar och nackdelar med att Äldersblanda elever, beroende pÄ hur man vÀljer att se pÄ situationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever pÄ högstadiet Àr informerade om vilka mÄl och betygskriterier som rÄder i Àmnet trÀ- och metall slöjd samt hur de upplever Àmnet trÀ- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad pÄ en redovisning av litteratur inom Àmnet dÀr det undersöktes vad som kÀnnetecknar Àmnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades pÄ en enkÀt till tio klasser i högstadiet i Är 9 i Malmö, dÀr det undersöktes pÄ vilket sÀtt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven Àgnar sig Ät den skapande processen. Det innebÀr att det stÀlls speciella krav pÄ kommunikationen mellan lÀrare och elev.