Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilken instÀllning lÀrare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förÀndring i lÀrarnas sÀtt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkÀtundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans Är 6 och 9 och gymnasieskolans Är 3. Vidare genomfördes elev- och lÀrarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svÄr och jobbig och att de ville ha en förÀndring till stÄnd betrÀffande undervisningen. DÀremot kunde de inte direkt ge nÄgra konkreta förslag pÄ hur undervisningen skulle kunna förÀndras.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbÀttrades med hjÀlp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gÀllande rÀttstavning i Àmnet svenska. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?TrÀdet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vÄrt arbete 56st elever i grundskolans Är 4 fördelade pÄ tvÄ skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestÄende av observationer dÀr vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkÀtundersökning.

Syftet med arbetet var att försöka ta reda pÄ om inkluderad eller samlad undervisning Àr att föredra för sÀrskoleelever och hur man ska arbeta för att det ska bli en lyckad inkludering. I studien anvÀndes kvalitativa och kvantitativa metoder. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med lÀrare som undervisade inkluderade sÀrskoleelever, samt med inkluderade elever och sÀrskoleelever pÄ en grundsÀrskola. I intervjuerna anvÀndes en intervjuguide för att fÄ djup i svaren, en attitydstudie genomförses med personalen vid den aktuella skolan. Resultatet visade att det Àr svÄrt att ge svar som gÀller för alla elever.

Förskoleklassen beskrivs i styrdokumenten som en bro mellan förskola och skola, hÀr ska förskolans och skolans pedagogik och arbetssÀtt mötas för att hjÀlpa barnen till en enkel övergÄng in i skolans vÀrld. Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ en utökad förstÄelse för hur elevskapandet sker i förskoleklassen ur ett barnperspektiv. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ barnintervjuer och teckningar gjorda av barnen i en förskoleklass i södra Sverige. De teoretiska perspektiven som jag anvÀnder mig av Àr identitet, kategoriseringar och skolkultur. Slutsatsen av denna studie Àr att formandet av elever sker pÄ olika nivÄer. Disciplinering bÄde fysiskt och mentalt krÀvs av förskoleklassbarnen för att passa in i rollen som god elev.

Denna studies syfte Àr att undersöka elevers och vÄrdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utstrÀckning eleverna speglar vÄrdnadshavarnas attityder. Vi har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhÀllet. Elever i skolÄr 6 och deras vÄrdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrÄgan fick vi nio par (elev/vÄrdnadshavare) som var villiga att stÀlla upp i undersökningen. Eleverna och vÄrdnadshavarna intervjuades.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Denna uppsats behandlar hur elever i Är 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjÀlp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i tvÄ klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de bÄda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.FrÄgestÀllningarna var; Hur uppfattar elever i Är 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i Är 3 att man skall göra om en kamrat Àr mobbad?, Vad anser elever i Är 3 om vuxnas engagemang pÄ skolan nÀr det gÀller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgÄ frÄn en fiktiv situation lÀttare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berÀttade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna dÀr en elev tycktes förtrycka eleverna i de bÄda parallellklasserna.

Avsikten med studien Àr att utforska vilken syn pÄ krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i Àmnet samt att utröna nÄgot om lÀrares kÀnslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda pÄ hur en förskola och en skola ser pÄ begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad sÄ kallad inkÀt som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet frÄn inkÀterna jÀmfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare pÄpekas vikten av att lÀgga lÀrarrollen och undervisningen Ät sidan och finnas dÀr som medmÀnniska för till exempel en sörjande elev.

SammanfattningMisstag Àr nÄgot som ingÄr i vÄrt handlande. VÄrt förhÄllningssÀtt till misstag pÄverkar hur vilÀr oss av dem. Syftet med studien Àr att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsÀttningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ ett textilt hantverksprogram pÄ gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. LÀrarna menar att kunskap Àrerfarenheter, förmÄgan att anvÀnda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet ser pÄ lÀrare-elevrelationens utformning och dess betydelse för lÀrande. Det sociokulturella perspektivet utgör studiens teoretiska grund och undersökningen genomsyras av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Studien har utförts genom individuella, kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ sÄnglÀrare och tvÄ sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program, inriktning musik. Det insamlade materialet har sedan analyserats genom en fenomenografisk analysmetod bestÄende av fyra analysrundor.Resultatet av studien visar att informanterna betraktar respekt och tillit som viktigt i lÀrare-elevrelationen. Enligt informanterna Àr en trygghetskÀnsla hos eleven efterstrÀvansvÀrd och kan uppnÄs exempelvis genom att lÀraren intresserar sig för sina elever och anpassar undervisningen efter varje enskild individ..

VÄr studie handlar om hur lÀs- och skrivsvÄrigheter kan förebyggas utifrÄn ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt inom omrÄdet. UtifrÄn ett klassrumsperspektiv undersöks först och frÀmst elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur svÄrigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser Àr en vÀsentlig ÄtgÀrd för att förhindra att elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istÀllet för att fÄ erfara ?Jag- kan- upplevelser?.