Syftet med min studie Àr att fÄ en inblick i provokativa bilders betydelse och plats i bildundervisningen. Detta med fokus pÄ bildlÀrare och bildlÀrares hantering av bilder som kan uppfattas som provocerande eller krÀnkande. Denna studie har varit en ingÄng till att fÄ svar pÄ mina funderingar. Jag har med hjÀlp av kvalitativ metod haft intervjuer med bildlÀrare kring provokativa elev- och samhÀllsbilder. Resultatet visar att samhÀllsbilder som anses vara provokativa tar en större plats i bildundervisningen Àn elevernas provokativa bilder och jag anser att det kan vara sÄ för att det kan vara lÀttare att distansera sig frÄn samhÀllets provokativa bilder Àn elevbilder.

Under de senaste Ärtiondena har matematikbokens format inte utvecklatsnÀmnvÀrt, man har försökt att blir mer digital genom att skickamed en cd-skiva med digitalt material och för de lÀgre Ärskurserna igrundskolan finns det matematikspel. För gymnasielever finns inte mycketinteraktivt och digital material idag. Behovet av en ny lÀrresurs Àrstort och vi vill med detta arbete utröna vilka funktioner som bör ingÄ.Elever och lÀrare Àr överlag mycket positiva till utvecklingen ochde undersökningar vi tagit del av visar pÄ ökat anvÀndande av datorerute pÄ skolorna. Vi tog fram tvÄ grÀnssnittsskisser med en lÀrargruppoch en elevgrupp oberoende av varandra. Dessa tvÄ skisser sammanfogadestill en prototyp.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..

Detta arbete handlar om nÄgra valda lÀrares syn pÄ elevinteraktion, vilket fÄtt större utrymme i styrdokument pÄ senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lÀrare verksamma pÄ grundskolans senare Är genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnÄ de mÄl i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lÀrarnas uppfattningar som visar pÄ hur de anvÀnder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens pÄverkan pÄ lÀrande samt nivÄgrupperingens pÄverkan pÄ elevinteraktionen. VÄrt resultat bekrÀftar till viss del tidigare forskning och vÄra hypoteser om interaktionens frÄnvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra Àr att majoriteten av lÀrarna lÀgger stor vikt pÄ att uppnÄ de individuella mÄlen i styrdokumenten, vilket medför att mÄlen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju somdatainsamlingsmetod ta reda pÄ hur elevinflytandet fungerade i skolÄr fyra och skolÄrfem. Jag ville Àven ta reda pÄ om lÀrare och elever har samma syn pÄ elevinflytandesamt pÄ vilket sÀtt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade atteleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag Àn vad dehade i planering av undervisning. Elever och lÀrare var överens om att det Àr viktigtmed elevinflytande, men Àven att bÄda parter trivs med en tydlig lÀrarroll som hartydlig struktur. Resultaten visade Àven att klassrÄd och elevrÄd var tvÄ forum somlÀrare och elever uppskattar, dÄ elevernas Äsikter kan komma till tals.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur sex stycken elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i södra Sverige anvÀnder sig av den kunskap de fÄr inom Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda pÄ vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i Àmnet kost och hÀlsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jÀmförs köns- och beygsmÀssigt samt med Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som anvÀnts Àr en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker Àmnet Àr meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stÀmmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mÄl sÄ att de lÀttare kan delta i terminsplaneringen.

Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Är det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet. Jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vĂ€ldigt bra, och som Ă€r mest kvalitativa för just min undersökning. Det Ă€r enkĂ€tmetoden och intervjumetoden.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning gÄr till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frÄgestÀllningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingÄr samt vad testerna, som en elev fÄr gÄ igenom innan en diagnos kan stÀllas, fokuserar kring. Det finns vÀldigt mÄnga definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera nÄgra som bÄde har likheter och skillnader. Vidare nÀmner jag olika symtom som Àr viktiga att uppmÀrksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet frÄn remiss till diagnos, vilka delar som ingÄr i en utredning och vad som Àr viktigt att undersöka för att fÄ en helhetsbild av eleven och kunna kartlÀgga svÄrigheternas karaktÀroch omfattning.