SammanfattningSyftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare.Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen. I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Syfte: Studiens syfte är att dels belysa hur elevers matematikspråk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad språkutveckling och andra barn.Teori: Den teori som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien är att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger på den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. Därmed kommer studien till viss del även ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns även en kritisk teoribildning med i forskningen då den är avsedd att vara en förändringsprocess där insamlingsmetoden är deltagande observation och samtal, där dokumentationen och analys är en del av förändringsprocessen.Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer också ligga till grund som teori.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur stödåtgärderna ser ut för elever som är i behov av särskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig åt mellan ämnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie där datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts på samtliga kommunala skolor i år 7-9 i en ?pendlingskommun?. På varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslärare.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

I detta arbete skriver vi om trygghet, hur tryggheten påverkar inlärningen och hur gruppens inlärning påverkas av en elev med trygghetsproblem. Genom litteraturstudier, observationer och samtal med pedagoger kom vi fram till att tryggheten är grundläggande för varje elevs utveckling. Ett tryggt barn kan fungera bättre i samspel med kamraterna samt prestera mer i skolan. Vi behöver som pedagoger ha ett arbetssätt där eleverna känner sig trygga, vi behöver hjälpa otrygga barn att bli trygga i skolan för att deras inlärning inte ska påverkas av att de är otrygga. Vi har kommit fram till att inlärningen påverkas om man inte är trygg i sig själv..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala..

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål. Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand..

Forskningsstudier visar på att en hel del ungdomar slutar att rida på ridskola. Det är därför intressant att undersöka orsaken till varför de gör det. Vi tror att ett minskat antal ridande på ridskolor kan ha en påverkan på sporten i framtiden. Det vara svårt som instruktör på ridskola att få reda på den riktiga orsaken till varför varje elev slutar, då det kan vara ett känsligt ämne. Det kan också vara så att man som instruktör kan bli väldigt förvånad att en viss elev slutar, eller fortsätter rida då man har haft en annan uppfattning av eleven.Huvud syfte: Att försöka belysa varför ungdomar väljer att sluta rida på ridskola och att upplysa ridskolorna om vilka anledningar det kan finnas för ungdomar att sluta rida på ridskola.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Vi har gjort en undersökning på hur klasslärare upptäcker och hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen i hur klasslärare i den första läs- och skrivinlärningen upptäcker och hjälper elever med dessa problem. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 4 klasslärare som arbetar med läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3.Resultatet visar på att klasslärare anser sig lätt upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation och kartläggning. Deras roll som lärare och deras kompetens spelar en stor roll för att de ska kunna möta dessa elevers svårigheter. Datorn används som ett hjälpmedel i undervisningen och mycket eget tillverkat material som anpassas efter varje individ..