Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt analysera och beskriva lÀrares och elevers uppfattning om syften och mÄl med svenskundervisningen. Jag ville Àven se om det föreligger nÄgon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lÀrarens tanke med syfte och mÄl. Uppsatsen visar pÄ en komplexitet i lÀraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mÄl?.

Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lÀrare frÄn ungdomsskolan har frÄn sitt arbete med muntlig framstÀllning och den respons de ger eleverna pÄ framstÀllningen. SvÄrigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptÀcka allt fler sprÄkliga uttrycksformer pÄ olika nivÄer i innehÄll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och arbetsmodeller som kan anvÀndas bÄde som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lÀrare och elev. I retoriken finns det metasprÄk man ofta saknar nÀr man skall kommunicera muntlighet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllningssÀtt til  kommunikationsmedel i förhÄllande till pedagogisk praktik och lÀrande. Denna undersökning har studerats ur bÄde ett elev-­ och lÀrarperspektiv. Studierna bestod av enkÀtundersökningar med elever frÄn Ärskurs 4-­6 och intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna bÄde pÄstÄr sig anvÀnda datorn och mobilen för nöje, umgÀnge och lÀrande. Undersökningen visar pÄ att eleverna i Ärskurs 4 till 6 sÀllan sitter vid datorn i skolan, men i stor utstrÀckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Detta arbete handlar om hur man som lÀrare kan agera i en situation dÀr en elev har förlorat en förÀlder eller dÄ lÀraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie och intervjuer med fyra lÀrare som har varit med om dödsfall i skolan. LÀrarna i intervjuerna har berÀttat om sina egna erfarenheter, hur de har kÀnt, tÀnkt och gÄtt tillvÀga. Genom att ta reda pÄ hur elever i olika Äldrar reagerar pÄ döden fÄr man en viss beredskap för hur man som lÀrare kan bemöta dem. LitteraturgenomgÄngen och intervjuerna ger bra exempel pÄ hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svÄrigheter i matematik Àr att de upptÀcks tidigt. Det Àr viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och krÀver en sÀrskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport Àr att undersöka och analysera lÀrares,speciallÀrares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, Ärskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallÀrare och dels enkÀter med mÄnga öppna frÄgor till lÀrarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta anvÀnder sig av olika kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka SUM-elever. De upptÀcker Àven SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vÄrdnadshavare.

Syftet Àr att undersöka hur grundskollÀrare upplever elevens möjlighet till lÀrande. För att komma till en slutsats frÄgade vi grundskollÀrare om deras möjligheter att skapa lÀrtillfÀllen för sina elever. För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nÄgra lÀrare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick frÄn vÄra informanter.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka rÀknestrategier som elever i skolÄr 1 och 2 anvÀnder dÄ de löser additionsuppgifter. Syftet Àr att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever frÄn en klass, som bÄde bestÄr av elever i skolÄr 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrÄn fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas rÀknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i bÄde skolÄr 1 och 2 visade sig vara ett- och ett rÀkning och dÄ ofta tillsammans med fingerrÀkning, som ett konkret hjÀlpmedel.

Utvecklingsarbetets syfte Àr att iscensÀtta ett Minecraftprojekt pÄ fritidshemmet. Det genomfördes pÄ ett fritidshem i södra Sverige dÀr tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgÄr frÄn fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i omrÄdet har granskats och resultat analysen Àr utifrÄn det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som anvÀnds i projektet och hur barns datoranvÀndning ser ut.

Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.

I detta examensarbete undersöks genom en litteraturstudie om det finns vetenskapligt stöd för att yoga kan förebygga stress hos högskolestudenter vid examinationer och ett försök att förklara den stressminskande effekten av yoga görs med hjÀlp av KASAM. Resultaten frÄn sex experimentella utvÀrderingar, som har publicerats i tidskrifter med peer-review visar att yoga lindrar bÄde psykologisk och fysiologisk stress i tentamenssituationer. Detta Àr i enlighet med tidigare forskning, dÀr effekter av yoga i andra situationer för andra typer av försökspersoner har studerats. Det lÄga antalet studier och vissa metodologiska brister i studierna motiverar dock att ytterligare forskning genomförs innan en bestÀmd slutsats om effekten av yoga pÄ tentamensstress kan dras..

Examensarbetet utgÄr frÄn fyra pedagoger i skolÄr 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk samt undervisningen av andrasprÄkselever.EnkÀtundersökningarna jÀmförs med skolverkets kursplan för svenska som andrasprÄk, LÀroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring Àmnet.De medverkande pedagogerna visar pÄ en medvetenhet kring andrasprÄksinlÀrning och olika faktorer, dÀribland modersmÄlsundervisningen, som pÄverkar denna. Undersökningen ger Àven indikationer pÄ att pedagoger har en syn pÄ undervisningen i svenska som andrasprÄk som ett Àmne som krÀver mer arbete i sin helhet och pÄ individuell nivÄ med varje elev..

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .