Sök:

Sökresultat:

1878 Uppsatser om Elev med hörselnedsättning - Sida 6 av 126

Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

KURATORNS VERKLIGHET : DEN SUBJEKTIVA SYNEN PÅ FÖRHÅLLANDET MELLAN KURATOR - ELEV

I denna studie gÄr vi igenom skolkuratorns subjektiva syn pÄ relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete gÄr till. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn pÄ relationen mellan dem och eleverna pÄ skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större dÄ deras omrÄde har vÀxt inom skolan, de mÄste kunna se individen utifrÄn bÄde familjÀra förhÄllanden men ocksÄ ur ett kulturperspektiv, dÄ dessa har stor pÄverkan pÄ tonÄringarna. Skolkuratorn mÄste ocksÄ se till de olika yttre krav som pÄverkar eleven, och dÀrför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn anvÀnder sig av mÄnga olika metoder för nÄ ut till eleverna, dÄ de i studien visar sig att en av skolkuratorerna anvÀnder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

LĂ€rares uppfattningar av samspel i undervisningen

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Den mÄngkulturella skolan : En studie om hur nyanlÀnda elever inkluderas in i grundskolan

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

InlÀrningsstilar pÄ gymnasiet

VÄrt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhÀllsvetenskaplig klass i Ärskurs tvÄ i gymnasiet, om att individerna har olika inlÀrningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlÀrningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmÀrksamhet och koncentration vid inlÀrning av nytt och svÄrt material. Metoden som anvÀndes var en enkÀt för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlÀrningsstil. Eleverna följde sedan under Ätta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och dÀrefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vÄrt material kan man inte dra sÀkra slutsatser.

Har en lÀrare krÀnkt mig slÀpper jag de aldrig! : En fallstudie om krÀnkningar mellan elever och lÀrare pÄ Colin Leclairgymnasiet

SammanfattningVÄrt examensarbete i pedagogik handlar om krÀnkningar mellan lÀrare och elever pÄ Colin Leclairgymnasiet i SödertÀlje. Syftet med studien var att finna nÀr och hur krÀnkningar mellan lÀrare och elever förekommer, och i vilken utstrÀckning krÀnkningar förekommer.Metoden vi har valt att anvÀnda i studien Àr en fallstudie. Studien Àr gjord med hjÀlp av en enkÀtundersökning som bÄde lÀrare och elever pÄ skolan har besvarat. Tjugo lÀrare och ÄttioÄtta elever har besvarat vÄr enkÀtundersökning. FrÄgorna handlade bland annat om:? Har du kÀnt dig krÀnkt av nÄgon lÀrare/elev nÄgon gÄng?? Beskriv hÀndelsen i ord.? Har du sjÀlv nÄgon gÄng omedvetet och/eller medvetet krÀnkt nÄgon lÀrare/elev?? Hur kan man förebygga krÀnkningar?Resultatet i vÄr undersökning visar att elever svarar Àrligare Àn sina lÀrare dÄ de ska reflektera över sig sjÀlva.

Betyg som allmÀn handling

Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rÀttstillÀmpning med hjÀlp av frÄgorna Àr tentamen och tentamensvar allmÀnna handlingar samt Àr elev- och studentbetyg allmÀnna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillÀmpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av KammarrÀtten i Stockholm definierats som offentliga allmÀnna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rÀttsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto Àr allmÀnna handlingar. För friskolor gÀller dock att betygen blir allmÀnna handlingar först nÀr betygen nÄr kommunen..

Bemötandets pussel - En studie i bemötande mellan lÀrare och elev

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Sorgens ansikte. Om sorgearbete och sorgereaktioner i skolan.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Vad motiverar elever i skolarbetet? : Elevers uppfattning kring motivation i skolarbetet

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

Interaktionen i klassrummet : En kvalitativ observationsstudie om pedagogens interaktion med eleven i undervisningen.

 Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lÀrandetillfÀllen och utveckling. LÀroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rÀtt till en jÀmlik utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus pÄ dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en Ärskurs tre med tvÄ verksammapedagoger.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

NĂ€tverk kring elever inom autismspektrumet

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhÀllet och sÄledes Àven i skolan. Vi har trÀffat pÄ dessa elever bÄde i den vanliga grundskolan och i sÀrskolan. Syftet med studien Àr att beskriva tvÄ olika nÀtverk kring sÄdana elever, en i grundskolan och en i sÀrskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. HuvudfrÄgor och problem-formulering Àr: Vilka Àr de olika delarna som ingÄr i ett nÀtverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka Àr de viktigaste insatserna för eleven? Studien Àr en kvalitativ undersökning som baseras pÄ metoderna intervju och observation.

AffÀrsmannaskap hos revisorer : Vilka effekter fÄr det pÄ revisionskvaliteten?

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Vad hÀnder sen? : Om Montessorielevers förutsÀttningar vid fortsatta studier i grundskolans senare Är.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gÄtt sexÄrig skola med Montessoriprofil, nÀr de sedan fortsÀtter till grundskolans senare Är utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt elev- och lÀrarintervjuer som underlag för vÄr undersökning. Vi har tolkat elev- och lÀrarintervjuerna utifrÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast Àr de sjÀlva som kan pÄverka sin egen lÀrandesituation vad gÀller kunskapsinhÀmtning, klarar sig vÀldigt bra vid studier i grundskolans senare Är..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->