Sök:

Sökresultat:

1487 Uppsatser om Elektrisk kraftöverföring - Sida 39 av 100

Smörjningsfri led till industrirobot

IRB 340, Flexpicker is an industrial robot used for sorting, packaging and the handling of details up to two kg. The Flexpicker is a delta robot, meaning that it with three arms controls a triangular plate, swivel, in a work area shaped like a cylinder. Joints using plain bearings connect the arms.The plain bearing in use today consists of a plastic ring which slides against a hard anodized joint ball. Despite the fact that the plastic contain friction-lowering additives, the bearing needs to be lubricated to prevent noise. Because the robot is used in food and drug handling environments, where the demands on hygiene are set very high, the robot is often washed.

Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Ny strandskyddslag : en generell metod för att utse omrÄden för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden

En ny strandskyddslag trÀder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram Àr att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler Àr pÄ vÀg att urholkas. StrÀnderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att fÄ ett förstÀrkt skydd medan lÀttnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar pÄ landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att fÄ ansvar för upphÀvande och dispens frÄn strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrÄgorna blir en naturlig del av den kommunala samhÀllsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse omrÄden som kommer att bli aktuella för lÀttnader i strandskyddet pÄ landsbygden.

Videofilmade förhör i domstol och skyddet för den personliga integriteten

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rÀttegÄng?, som innebÀr att bevisförhör som hÄlls i tingsrÀtten normalt skall dokumenteras genom att spelas in pÄ video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har ocksÄ ingÄtt att se vem som har rÀtt att ta del av och begÀra ut kopior av de videoinspelade tingsrÀttsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen Àr sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begÀr ut en kopia av ett videoinspelat tingsrÀttsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rÀtt att fÄ en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.

VÀrmeisoleringsberÀkningar av flerbostadshus : byggda 1996-2005

År 1987 trĂ€dde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnĂ€mndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute pĂ„ arbetsplatsen. Efter lagĂ€ndringen beror den slutgiltiga kvaliteten pĂ„ en byggnad i större utstrĂ€ckning pĂ„ byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, Ă€r det inte alltid sjĂ€lvklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gĂ€llande till exempel egenskapskrav pĂ„ energihushĂ„llning och vĂ€rmeisolering utförs tillfredsstĂ€llande.Med ovanstĂ„ende i Ă„tanke undersökte vi fyra flerbostadshus, tvĂ„ i VĂ€rnamo kommun samt tvĂ„ i Kristianstad.

BistÄndspolitikens förvaltningsteori - En fallstudie i implementeringen av Parisdeklarationen i Moçambique

Den bistĂ„ndspolitiska vĂ€rlden Ă€r oerhört komplex och inte tillrĂ€ckligt ifrĂ„gasatt.De centrala aktörerna som har makten i utvecklingen av bistĂ„ndsdiskursen harhaft en övertro pĂ„ sig sjĂ€lva. Framförallt har det rĂ„tt en omedvetenhet och en bristpĂ„ engagemang i frĂ„gor som gĂ€ller den framtida utvecklingen ibistĂ„ndsmottagande lĂ€nder. Det Ă€r ytterst viktigt att lyfta fram hurutvecklingslĂ€nder har exploatera's och utnyttjat's av vĂ€stvĂ€rlden samt den oviljasom har funnit's att sopa ihop skĂ€rvorna av det som krossat's. Även omovanstĂ„ende problematik i vis's mĂ„n existerar Ă€n idag, har det internationellagivarsamfundet enat's om en utveckling som tendera att leda bistĂ„ndspolitiken irĂ€tt riktning.I Moçambique har en ny utvecklingsstrategi inom bistĂ„nd och korruption tagitform. Parisdeklarationen och FN:'s korruptionskonvention utgör tillsamman's medOECD och det internationella givarsamfundet den kraft som skall mobiliseralandet till ekonomisk sjĂ€lvstĂ€ndighet.

Matematikdagbok : - som pedagogiskt redskap för reflektion

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

Pedagogers syn pÄ lek och lÀrande i förskola och förskoleklass

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

Interna Relationer : En fallstudie av interna relationer mellan Electrolux Service och Centrala bygg

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Revision av kontantbranschen : En studie om hur kassaregisterlagen samt avskaffandet av revisionsplikten pÄverkar förtroendet för skattesystemet

Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.

Upplevelsen av ALS i dagligt liv beskriven utifrÄn en narrativ berÀttelse

Kronisk sjukdom innebÀr stora förÀndringar för personen som drabbas men ocksÄ för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) Àr en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det vÀlbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nÄ studiens syfte analyserades en narrativ berÀttelse i form av en sjÀlvbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av nÀrhet och stöd, KÀnslor av osÀkerhet, KÀnslor av rÀdsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att kÀnna vÀlbefinnande och omvÀrdera livet.

KartlÀggning och dokumentation av lÀsutvecklingen i förskoleklass och Ärskurs 1

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskoleklasslÀrare och tre lÀrare i Ärskurs 1 kartlÀgger och dokumenterar den tidiga lÀsutvecklingen. Vi vill Àven undersöka och analysera lÀrarnas syn pÄ de material som tillÀmpas för att kartlÀgga elevers lÀsutveckling. En utgÄngspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den sprÄkutvecklingsplan som trÀder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt SprÄkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartlÀggning och dokumentation av den tidiga lÀsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras pÄ intervjuer med lÀrare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens SprÄkutvecklingsplan.

Finns det en tidsskillnad vid handlÀggning av ett vindkraftsÀrende mellan kommun och lÀnsstyrelse?

Vinden har utnyttjats av mÀnniskor sen lÄngt tillbaka i tiden.  Med hjÀlp av tekniska lösningar har vi lÀrt oss utnyttja vindens kraft till vÄr energiförsörjning.I detta arbete studeras tidsÄtgÄngen vid handlÀggning av vindkraftsÀrenden hos kommun och lÀnsstyrelse. Flera förÀndringar har genomförts för att förenkla handlÀggningen, till exempel kommer fler Àrenden att handlÀggas av kommunerna. Studien kommer att undersöka om denna förÀndring kommer att medföra att det blir förkortade handlÀggningstider.Arbetet har utförts med en litteraturstudie, en tidsstudie av vindkraftsÀrenden frÄn kommun och lÀnsstyrelse samt en mindre enkÀt med frÄgor till handlÀggare inom omrÄdet.Resultatet visar att handlÀggningen av ett vindkraftsÀrende vid en kommun tar mindre tid i ansprÄk Àn vid en lÀnsstyrelse. Det Àr frÀmst vid ankomsthanteringen man ser den största skillnaden. Detta kan ha en koppling till en mÄnga gÄnger ofullstÀndig miljökonsekvensbeskrivning som lÀmnas till lÀnsstyrelsen vid ansökan om tillstÄnd.Sammanfattningsvis finns det en del förslag som kan medföra kortare handlÀggningstider, bland annat att lÀnsstyrelsen ska ha en större möjlighet att avvisa ofullstÀndiga ansökningar.  Tillsammans med det större antalet verksamheter som numera Àr anmÀlningspliktiga kanske det kan leda till att fler vindkraftverk byggs i Sverige..

Lundinreglerna slopas : Vilka konsekvenser kan förvÀntas?

Syftet med Lundinreglerna, som trÀdde i kraft Är 1966, var att förhindra kringgÄende av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad andel. BestÀmmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, dÄ utrymmet för ett sÄdant kringgÄende försvann. Syftet med Lundinreglerna har dÀrmed urholkats och dÀrför föreslÄs nu ett slopande.Förslaget har uppstÄtt som en följd av tvÄ nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de bÄda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillÀmpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rÀtten. De olika utfallen medförde dÀrmed ett ÄsidosÀttande av likhetsprincipen.Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas Àr frÀmst att rÀtten till skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad inte lÀngre riskeras genom inskrÀnkande bestÀmmelser.

Lek&LĂ€r

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik,  tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->