Sök:

Sökresultat:

1487 Uppsatser om Elektrisk kraftöverföring - Sida 40 av 100

ReligionskunskapslÀrares utsagor om undervisning av Sveriges förkristna religioner : - en studie av religionskunskapslÀrares utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A

Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslÀrare angÄende undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgÄngspunkt Àr att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrÄn didaktikens tre översiktliga frÄgor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras Àven mot tidigare lÀromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framstÀllande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmÄlad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till bÄde gÀllande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mÄngfald och identitet.

Mer vÄrd Ät patienten : Hur administration, samordning och styrning pÄverkar patienttiden

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

FörskollÀrares och barnskötares yrkesroller : efter den reviderade lÀroplanen och legitimation för förskollÀrare

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.

RÀttsliga förutsÀttningar för vattenverksamheter: TillstÄndsprövning enl. 11 kap. MB

Det regelverk som kringgÀrdar vattenverksamheter i Sverige Àr omfattande. Det stÀlls höga krav pÄ verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att frÀmja en hÄllbar utveckling skall kunna följas. FrÄgestÀllningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het Àr och dels vilka allmÀnna och specifika krav som stÀlls för att fÄ upprÀtta eller Àndra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frÄgestÀllningar vad gÀller regler för upprÀt-tande av en kraftverksdamm för SkellefteÄ kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rÀttsliga förutsÀttningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Aspiranten : Ansökan och antagningsprocess

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

En kommentar till de nya omsÀttningslandsreglerna för tjÀnster

MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.

RevisionsbyrÄernas förberedelser och Äsikter om den avskaffade revisionsplikten

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

Engelska för yngre

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Högfrekvenshandel ? Ett hot mot de finansiella marknaderna?

?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..

Att möta en ADHD-elev pÄ Industriprogrammet

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att som lÀrare fÄ en inblick i hur det Àr att fÄ enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasÀtt att ta hand om och lÀra dessa elever att klara sin skoldag och att fÄ en meningsfullutbildningIntresset för detta Àmne startade dÄ man inom skolan och Àven utanför skolan pratarom att dessa elever fÄr för lite hjÀlp för att klara av sin skoltidFör att fÄ hjÀlp med denna undersökning har jag intervjuat bÄde skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig mÄnga svar pÄ hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och Àven att den personal som jag har intervjuat lÀggeroerhört mycket tid och kraft för att hjÀlpa dem.Som exempel kan nÀmnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgrÀnsade instruktionergÀrna med bilder och tillhörande text för att lÀttare komma ihÄg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter pÄ ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angÄende hur Adhd pÄverkar mÀnniskan,hur man kan hjÀlpa dem att fÄ en bÀttre vardag och hur man kan verka i skolan..

Kunskapen, klokheten och kallet : En undersökande essÀ om att vara sjuksköterska i akutsjukvÄrden

Uppsatsen Àr till formen en reflekterande vetenskaplig essÀ som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berÀttelse frÄn ett arbetspass pÄ sjukhuset Àr i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses Àr de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot nÀr hon anvÀnder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och Àr beroende av varandra. Kunskapsformerna Àr hÀmtade frÄn Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benÀmndes fronesis. Texten undersöker ocksÄ det för sjuksköterskan centrala begreppet omvÄrdnad utifrÄn den egna erfarenheten.

Fritt val inom hemtjÀnsten

Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trÀdde i kraft den första januari 2009 och gÀller för hÀlso- och sjukvÄrden. DÀremot Àr det allt fler kommuner som vÀljer att tillÀmpa lagen Àven inom hemtjÀnsten. Syftet med fritt val Àr att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjÀnsterna med bÀsta kvalité och pÄ rÀtt sÀtt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbÀttras och utvecklas sÄ att brukarna Àr nöjda.I Kristianstads kommun började de att anvÀnda sig utav det nya systemet frÄn och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. BÄda kommunerna började dÀremot med fritt val inom hemtjÀnsten redan flera Är tidigare.

Sjuksköterskors upplevelse av omvÄrdnaden vid förÀndrade inskrivningsrutiner inför en operation

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av omvĂ„rdnaden av patienten vid förĂ€ndrade inskrivningsrutiner inför en operation pĂ„ kirurgavdelningen pĂ„ Enköpings lasarett. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta innan och efter de nya inskrivningsrutinerna trĂ€dde i kraft intervjuades. En intervjuguide av semistrukturerad typ togs fram med en bred huvudfrĂ„ga och olika teman för att besvara syftet. En innehĂ„llsanalys pĂ„ manifest nivĂ„ med en induktiv ansats gjordes.

Den smÄskaliga vattenkraftens genombrott i 1910-talets Norrbotten: en studie av landsbygdselektrifiering ur ett systemperspektiv

Denna uppsats utgör ett försök att förstÄ de drivkrafter som lÄg bakom det tÀmligen omfattande byggandet av mindre vattenkraftverk (understigande 1500 kW) som intrÀffade i Norrbotten vid mitten av 1910-talet. Ett annat mÄl med uppsatsen var att undersöka vilka problem som en entreprenör inom smÄskalig vattenkraft kunde stöta pÄ i konstruerandet av ett tekniskt system. En vanlig förklaring till att byggandet av smÄskalig vattenkraft tog fart vid 1910-talets mitt har varit att det första vÀrldskriget orsakade en energikris dÄ tillförseln av fotogen för belysning i stort sett upphörde. Undersökningen har visat att planerna pÄ att bygga mindre vattenkraftverk i vissa fall föregick denna energikris. Andra faktorer har uppenbarligen varit viktiga drivkrafter bakom övergÄngen till elektricitet.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->