Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga för att förÀndra denna ohÀlsa, dÀr jag har koncentrerat mig pÄ sÀrlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig pÄ lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- omrÄdet. Med hjÀlp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkÀnnande eller omfördelning diskuteras sÀrlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet Àr att det vid sÀrlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthÄlls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

The aim of this Master?s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents? when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents?.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ pÄverkan pÄ miljön. Lakvattnets karaktÀr beror till stor del pÄ vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag pÄ lokalt omhÀndertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktÀriserats utifrÄn 11 provtagningar tagna Är 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvÀrden Àr; organiskt material i form av BOD och COD, kvÀve i form av ammonium och totalkvÀve samt metallerna jÀrn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lÀmpar sig för Tippas förutsÀttningar.

Jag avser att med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga Àr en kristen kyrka. Jag har i min analys utgÄtt frÄn den kvalitativa analysmetoden, men ocksÄ tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgÄngspunkter jag beskriver Àr teorier om kristendomen som ocksÄ innefattar tidigare forskning inom Àmnet. Jag har Àven i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns bÄde likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock pÄ fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Our purpose was to investigate if Swedish University educated social workers, living as active Christians, in any way might be influenced by Christian values. The main questions; Can Christian values be a factor in the choice of career to become a social worker? How does a personal belief in Christ impact the relationship towards the clients? Is Christian belief a support in the work? In this paper we used a qualitative method and interviewed eight persons, with a background as above, four of them employed by a church organisation and the other four working in the social sector. The result we present is that the eight Christian social workers Christian belief influenced their work very individually. How much this supported them was a choice about how official and open they wanted Christian values to be.

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Ett holistiskt synsÀtt Àr en förutsÀttning för god vÄrd. För att se hela mÀnniskan Àr detnödvÀndigt att kÀnna personen framför sig. Lesbiska och bisexuella kvinnor upplever ilÀgre utstrÀckning Àn andra att de Àr nöjda med sjukvÄrden de fÄr. Det Àr frÀmstheteronormativt bemötande och kunskap som de uppger vara ett av de största problemen.Genom att förutsÀttas vara heterosexuella blir de tvungna att aktivt ?komma ut? införvÄrdgivaren eller riskera att fÄ sÀmre vÄrd Àn vad de annars skulle kunna fÄ.

This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about ?homo religiosus?, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.            The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men?s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..