I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nĂ€t. Hur enskilda avlopp Ă€r uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnĂ„ ett uthĂ„lligt samhĂ€lle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska strĂ€va efter en uthĂ„llig samhĂ€llsutveckling. En strĂ€van som kommuner som Söderköping har nĂ€r dom försöker fĂ„ mĂ€nniskor att byta till hĂ„llbara VA-system.Med dom hĂ€r funderingarna som bakgrund och ett antal frĂ„gestĂ€llningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som gĂ„r igenom Östersjöns problematik och Ă€ven relevant information om enskilda avlopp.

Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..

Den hÀr studien syftar till att göra en miljöstrategisk jÀmförelse av tvÄ olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebÀr en jÀmförelse av sÄvÀl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundlÀggande reningseffektiviteten. MÄlsÀttningen Àr att visa att en rotzon Àr ett vÀl sÄ bra alternativ som en markbÀdd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig ocksÄ stÀmma. BetrÀffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvÀrdiga.

Lakvatten innehĂ„ller ofta stora mĂ€ngder föroreningar som kan vara skadliga för mĂ€nniskor och miljön. PĂ„ Löt avfallsanlĂ€ggning som Ă€gs och drivs av Söderhalls renhĂ„llningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkvĂ€ve. Om höga halter av kvĂ€ve lĂ€cker ut i naturen kan det pĂ„verka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 stĂ„r Löt avfallsanlĂ€ggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fĂ„tt Ă„lagt att bland annat utvĂ€rdera den kemiska karaktĂ€ren pĂ„ samtliga vattenströmmar pĂ„ anlĂ€ggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrĂ„n vattnets karaktĂ€r. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utslĂ€ppsvillkor i form av riktvĂ€rden.  PĂ„ grund av de höga halterna av kvĂ€ve i lakvattnet frĂ„n IFA-deponin har SÖRAB haft svĂ„rt att klara de provisoriska riktvĂ€rden som satts upp för utslĂ€pp av kvĂ€ve.För att undvika skadlig miljöpĂ„verkan i recipienten dit vatten frĂ„n anlĂ€ggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanlĂ€ggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anlĂ€ggning) dĂ€r lakvattnet frĂ„n IFA-deponin ska behandlas för att reducera utslĂ€ppen av kvĂ€ve frĂ„n avfallsanlĂ€ggningen.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka ta reda pÄ om en kristen gudstro kan utgöra en salutogen faktor vid svÄra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med nÄgra personer som har gÄtt igenom traumatiska kriser och som tycktes anvÀnda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsÄskÄdning pÄverkar hans eller hennes sÀtt att handskas med kriser. Jag har anvÀnt mig av tvÄ metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jÀmföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsÀttningar kan utgöra en salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock mÄste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

Flera fall av insjuknande i legionÀrssjukan, dÀr smittan kunnat hÀrledas till bioslamsanlÀggningar vid pappers- och massabruk, har uppmÀrksammats de senaste Ären. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionÀrssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick betrÀffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella Àr, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan ÄtgÀrdas vid pappers- och massabruk har sammanstÀllts i denna rapport.Det som konstaterats Àr att legionellabakterier Àr mycket tÄliga och att dess förmÄga till tillvÀxt har ett starkt samband med tillgÄng till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk frÀmst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

HÀlsolÀget hos HBT-personer (homo-, och bisexuella och transpersoner) Àr generellt sett sÀmre Àn den övriga befolkningen, vilket relateras till diskriminering, utsatthet, och rÄdande normsystem i samhÀllet, som benÀmns hetero- respektive cisnormativitet. Dessa yttrar sig bland annat genom att mÀnniskor antas och förvÀntas vara heterosexuella, respektive förutsÀtts ha en könsidentitet som överensstÀmmer med deras kroppsliga kön. I vÄrden kan detta medföra bemötande- och kunskapsproblem dÄ vÄrdpersonal möter HBT-personer. Att uppfylla de mÄl som föreskrivs i hÀlso- och sjukvÄrdslagen samt att efterkomma Diskrimineringslagen försvÄras hÀrigenom. Forskning visar att mÄnga HBT-personer upplever sig diskriminerade och krÀnkta i sina kontakter med vÄrden, vidare framkommer i studier att det finns en okunnighet i vÄrden om hur ett gott bemötande ser ut för HBT-patienter.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.

This is a hermeneutic study that analyzes and discusses whether it is possible to find Christian ethics in the TV-series Beverly Hills 90210 (1990) and the spin-off 90210 (2008) and how they differ in the preparation of these. I also aim to, based on my research, illustrate the discussion of Christian ethics in the curriculum and why we need a multicultural education.I have chosen three episode of both TV-series and I divided each episode into different themes, each theme is a phenomenon that I perceive to be a part of a Christian ethical position. Then I argue, using the theologian Stanley Hauerwas, these themes really can relate to what may be perceived as Christian ethics. In order to discuss how Christian ethics and secular ideals are connected I find the theory of secularization usefull. The results I came upwith is that I find a theme in each episode which I percieve to be a part of a Christian ethical position.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock Àndrats under Ärhundradenas gÄng. Man kan i viss mÄn sÀga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel pÄ det Àr hur de tidiga kristna gick frÄn att vara förföljda till att bli accepterade och sÄ smÄningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling pÄverkade mÄnga av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

New family stuctures are constantly emerging in society. Are these changes mirrored in foster care practice? The aim of this study was to explore to what extent homosexual families are represented when a child is given a foster home. The nuclear family has throughout history been assured a stable position both in society as well as in the foster care practice. During the last ten years a homosexual relationship has been legaly accepted through different amendents and it has also been more integrated and accepted in society.

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsvÀckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrÄn vÀckelsen, och bygger pÄ i första hand pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i vÀckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, dÀr frÄgorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur vÀckelsens konstituerande element ska upptÀckas. Kriterierna vilar i sin tur pÄ teorier runt vÀckelsebegreppet. Studien finner att vÀckelsen kan sÀgas ha varit en inom-laestadiansk akademisk vÀckelse med vissa karismatiska drag.

Syftet jag har med min uppsats Àr att ge fyra olika perspektiv pÄ fenomenet shamanism för att komma nÀrmare svaret pÄ min frÄga: Vad Àr shamanism för nÄgot?Perspektiven jag ger Àr shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv..