This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades ?axis mundi?, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of ?reality?? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached.

Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..

En studie av hur lÀrare pÄ gymnasiet arbetar med synliggörande av elever som identifierar sig som homo- och bisexuella eller transpersoner och motverkande av heteronorm. Vidare undersöker studien elevernas uppfattning av skolans och lÀrarnas arbete och kunskaper i hbt-frÄgor. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrarna arbetar med vÀrdegrundsfrÄgor, speciellt hbt-frÄgor, vilken kompetens kring hbt-frÄgor de anser sig ha och hur miljön för bht-personer Àr pÄ skolan. Mot detta stÀlls liknande frÄgor till eleverna för att kunna jÀmföra lÀrarnas uppfattning av sitt arbete mot hur eleverna uppfattar det. Studien bestod av intervjuer med sex lÀrare, sex elever och en skolsköterska.

Uppsatsens syfte Àr att studera bilden av den romersk katolska kyrkan frÄn det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller frÀmmande.Uppsatsens primÀrmaterial bestÄr av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsÀndare. AvgrÀnsningen Àr förlagd till Är 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar Àven om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt nÀrvarande under Andra Vatikankonciliets pÄgÄende.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lÀrare. Med utgÄngspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form Ät en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn pÄ subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, sprÄk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, heteronormativitet..

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att lÀsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, dÀr jag ville undersöka om de tvÄ trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgÄngspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för förestÀllningar inom Gud-Àr-död-teologin med betoning pÄ Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för förestÀllningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frÄgan: Kan man lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjÀlp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus pÄ Ruard Ganzevoorts anvÀndning av termen.Resultatet Àr att man faktiskt kan lÀsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. BÄde Raskolnikov och Sonja har fÄtt nÄgot i utbyte av varandra och sÄlunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare prÀglades av en övermÀnniskoteori och förestÀllningen om att Gud kanske inte finns, har pÄverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

Bakgrund: 40 % av allmÀnheten har upplevt ett dÄligt bemötande av sjukvÄrden i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade pÄ grund av sin sexuella lÀggning. Enligt FN:s allmÀnna deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna har alla rÀtt till en jÀmlik vÄrd.Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vÄrdpersonal i kontakt med sjukvÄrden.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie med sammanstÀlld forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvÄrden. Friberg (2012b) anvÀndes som inspiration under den beskrivande analysprocessen.Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begrÀnsande vÄrd, Upplevelsen av ett krÀnkande bemötande och Upplevelsen av den goda vÄrden, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vÄrden. Det framkom att mÄnga upplevde heteronormativa begrÀnsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vÄrden.

Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett Àmne för debatt dÄ nÄgon yttrar en Äsikt som Àr kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 dÄ konstnÀren Elisabeth Ohlsons fotografiska utstÀllning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. UtstÀllningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet dÀr Jesus portrÀtterades av olika homosexuella mÀn som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som förestÀllde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnÀren Lars Vilks Äter i hetluften, nÀr det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer pÄ att mörda honom. Anledningen till att Vilks var mÄlet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, dÄ det inom islam Àr förbjudet att avbilda profeten Muhammed.

Övergödning pĂ„ grund av mĂ€nskliga utslĂ€pp av nĂ€rsalter, frĂ€mst kvĂ€ve och fosfor Ă€r ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlĂ„musslor lever av att filtrera vĂ€xtplankton frĂ„n vattnet och binder dĂ€rigenom kvĂ€ve och fosfor. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar de till att minska övergödningen nĂ€r de skördas. PĂ„ den svenska vĂ€stkusten anvĂ€nds redan musselodlingar som reningsĂ„tgĂ€rd för att motverka övergödningen. Det har ocksĂ„ konstaterats att med den tillvĂ€xttakt som rĂ„der pĂ„ vĂ€stkusten Ă€r musselodlingar under vissa förutsĂ€ttningar en kostnadseffektiv reningsĂ„tgĂ€rd.

Bakgrund: Gruppen Ă€ldre icke-heterosexuella i Sverige berĂ€knas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begrĂ€nsad kunskap om Ă€ldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara Ă€ldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanstĂ€lldes Ă„tta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomlĂ€sning, kvalitetsbestĂ€mning och analys av innehĂ„llet sammanstĂ€lldes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella sĂ„g pĂ„ och hanterade sin sexuella identitet pĂ„ olika sĂ€tt. Överlag tyckte mĂ„nga deltagare att de hade ett gott sjĂ€lvförtroende samt kĂ€nde att de var nöjda med livet.

Den kristna traditionen och den vÀsterlÀndska humanismen Àr tvÄ motstridiga moralsystem. Den förra utgÄr frÄn en vÀrldsbild dÄ Gud Àr grunden för moralen medan den senare har mÀnniskan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till om och i sÄ fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmÀnhet och vÀrdegrunden i synnerhet. Jag försöker ocksÄ se hur konflikten i förlÀngningen pÄverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska stÀllningstaganden. Undersökningen Àr baserad pÄ en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i Ärskurs nio.