Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer samt att kartlÀgga effekter kring friskvÄrdsinsatser pÄ arbetsplatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:I vilken grad utnyttjas friskvÄrdsförmÄner som erbjuds pÄ arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvÄrdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod anvÀnts. 100 enkÀter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter som de upptÀckte i och med sitt revisionsarbete pÄ grund av tystnadsplikten. Detta ansÄgs inte tillfredsstÀllande. FrÄn och med den 1 januari 1999 har undantag frÄn tystnadsplikten gjorts. Ett av skÀlen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet. De nya reglerna sÀger att revisorn ska vidta vissa ÄtgÀrder om det kan misstÀnkas att en styrelseledamot eller den verkstÀllande direktören gjort sig skyldig till vissa brott.

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

Artros Àr sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i vÀrlden. Höftleden Àr en av de strukturer som Àr mest utsatt. TrÀning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gÀllande smÀrta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan anvÀnds som en behandlingsform vid en vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av trÀningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.

SammanfattningDenna uppsats utreder sambandet mellan privatiseringsreform av vattendistribution och det teoretiska begreppet ojÀmlikhetsfÀllan. En ojÀmlikhetsfÀlla Àr ett tillstÄnd av relativ brist pÄ tillgÄngar och möjligheter, skapat och bevarat av en snedvriden institutionell miljö. VÄr frÄgestÀllning Àr huruvida ojÀmlikhetsfÀllan som fenomen bestÄr efter en genomgripande privatiseringsreform. Det fall som vi undersöker Àr Buenos Aires, som 1993 genomförde vÀrldens hittills största vattenkoncession. Koncessionen annullerades 2006, sjutton Är i förtid.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska hÀndelser hos brandpersonal. EnkÀtstudiens fokus lÄg pÄ brandpersonalens kÀnslomÀssiga pÄverkan av traumatiska hÀndelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkÀtstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk hÀndelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt vÀlbefinnande hos brandmÀn efter traumatisk hÀndelse beroende av huruvida brandmÀnnen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i nÄgon form av tidig intervention..

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Bakgrund: Betydelsen av en vÀlfungerande bankverksamhet, och dÀrmed Àven den ekonomiska styrningen dÀri, torde blivit allt större pÄ grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vÄrt samhÀlle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar pÄ samma area med likvÀrdiga produkter Àr Àven det av stort intresse betrÀffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, anvÀndandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker Àven analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem dÄ detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahÄller liknande tjÀnster pÄ en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Syftet med denna magisteruppsats i upplevelseproduktion Àr att: studera huruvida och pÄ vilket sÀtt, frontpersonal vid tvÄ svenska mÀss- och konferensanlÀggningar, upplever att yrkesstolthet Àr en faktor som motiverar till att utöva vÀrdskap. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt Ätta informanter ingÄr i studien, fem av dessa Àr anstÀllda vid Svenska MÀssan i Göteborg, resterande tre vid Nolia i PiteÄ. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Litteraturstudier ligger till grund för den problemformulering som mynnar ut i syftet.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Bakgrund: De mÀnniskor som personalen möter inom vÄrden har pÄ ett eller annat sÀtt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att anvÀnda humor som kan lÀtta upp patientens tillvaro i en svÄr livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan pÄ patienten och om den kan vara till nytta i omvÄrdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras pÄ sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrÄn syftet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrlÀndska dagstidningar har förÀndrats. Tyngdpunkten ligger pÄ att beskriva om och i sÄ fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas TelegrambyrÄ (TT) har en viktig position som nyhetsbyrÄ i Sverige har de ocksÄ en framtrÀdande roll i vÄr studie. För att förstÄ och analysera resultatet anvÀnder vi allmÀnna teorier om kommersialisering, nyhetsvÀrdering och gatekeeping.Det Àr en kvantitativ studie dÀr 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör vÄra analysenheter. Text Àr ett samlingsbegrepp för bÄde artiklar och notiser.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med vÄra respondenter frÄn revisionsbyrÄer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att fÄ en bÀttre förförstÄelse inom Àmnet och för att kunna stÀlla relevanta intervjufrÄgor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om omrÄden som Àr vÀsentliga och som underlÀttar för lÀsaren att snabbt fÄ en förstÄelse om Àmnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingÄr. Vi har Àven skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de tvÄ vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frÄgor och svar vi erhÄllit frÄn vÄra respondenter.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ Konstskolans elever och hur dessa i sÄ fall yttrar sig. En enkÀt baserad pÄ en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) anvÀndes för att mÀta individuella aktuella stressnivÄer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/vÀlbefinnande idag jÀmfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivÄ och hur de upplever och vÀrderar stress? Resultaten visade pÄ ett svagt negativt samband mellan stressnivÄ och Älder respektive omfattning av tidigare konstnÀrlig aktivitet. Intervjuerna bekrÀftade hÀlsofrÀmjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och vÀlbefinnande..