I den hÀr studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrlÀndska dagstidningar har förÀndrats. Tyngdpunkten ligger pÄ att beskriva om och i sÄ fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas TelegrambyrÄ (TT) har en viktig position som nyhetsbyrÄ i Sverige har de ocksÄ en framtrÀdande roll i vÄr studie. För att förstÄ och analysera resultatet anvÀnder vi allmÀnna teorier om kommersialisering, nyhetsvÀrdering och gatekeeping.Det Àr en kvantitativ studie dÀr 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör vÄra analysenheter. Text Àr ett samlingsbegrepp för bÄde artiklar och notiser.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med vÄra respondenter frÄn revisionsbyrÄer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att fÄ en bÀttre förförstÄelse inom Àmnet och för att kunna stÀlla relevanta intervjufrÄgor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om omrÄden som Àr vÀsentliga och som underlÀttar för lÀsaren att snabbt fÄ en förstÄelse om Àmnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingÄr. Vi har Àven skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de tvÄ vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frÄgor och svar vi erhÄllit frÄn vÄra respondenter.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ Konstskolans elever och hur dessa i sÄ fall yttrar sig. En enkÀt baserad pÄ en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) anvÀndes för att mÀta individuella aktuella stressnivÄer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/vÀlbefinnande idag jÀmfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivÄ och hur de upplever och vÀrderar stress? Resultaten visade pÄ ett svagt negativt samband mellan stressnivÄ och Älder respektive omfattning av tidigare konstnÀrlig aktivitet. Intervjuerna bekrÀftade hÀlsofrÀmjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och vÀlbefinnande..

Akut smÀrta Àr det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvÄrden stÀlls inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smÀrtlindring. DÄ det finns ett begrÀnsat utbud av studier utförda pÄ vuxna och inom prehospital akutsjukvÄrd var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvÄrd. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades pÄ en granskning av 15 patientjournaler frÄn AmbulanssjukvÄrden i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Stress Àr nu ett av Sveriges största folkhÀlsoproblem. MÄnga lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr. En ökande andel av patienter som söker vÄrd hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod som anvÀnds för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Beröringsmetoder och massage har anvÀnts under tusentals Är och i mÄnga olika kulturer för att uppnÄ lugn och ro. PÄ senare Är har intresset för beröringsmetoder i vÄrd och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsÀttning kan beröringen minska och dÄ uppstÄ en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter pÄ personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda pÄ fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka coachingens effekter i en matchsituation i judo.FrÄgestÀllningar:? Hur kan coaching leda till resultatförbÀttring i en matchsituation i judo?? Hur kan coaching öka motivationen hos en person i en matchsituation i judo?MetodDenna studie har en kvalititativ ansats och jag har anvÀnt intervjuer och observationer. Sammanlagt Àr det fem personer som deltagit i denna studie varav fyra har fÄtt vara med om matchliknande situationer. Jag har dÄ observerat matcherna och sedan intervjuat personerna.ResultatResultatet visar att coaching kan öka motivationen samt leda till resultatförbÀttring i matchsituationer i judo.SlutsatsAv studiens resultat har jag dragit slutsatsen att med coaching ökas motivationen hos utövaren. Coaching verkar Àven förbÀttra resultatet för utövaren.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte Àr att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle fÄ pÄ en utvald fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att pÄ detta sÀtt utvÀrdera vilka effekter dessa modeller fÄtt pÄ en fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Fonden som detta testas pÄ Àr SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjÀlp av fondbestÀmmelser frÄn de fonder som idag anvÀnder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi anvÀnt oss av erhölls frÄn Johan Otterbeck pÄ SEB.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Vid sjukvÄrdsvistelse Àr sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn pÄ vÄrdinrÀttning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av Ängest, frustration, trötthet och kÀnslor av maktlöshet över att inte kunna pÄverka situationen. Resultatet visade att vÄrdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter pÄverkade sömnen negativt.