Stress Àr nu ett av Sveriges största folkhÀlsoproblem. MÄnga lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr. En ökande andel av patienter som söker vÄrd hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod som anvÀnds för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Akut smÀrta Àr det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvÄrden stÀlls inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smÀrtlindring. DÄ det finns ett begrÀnsat utbud av studier utförda pÄ vuxna och inom prehospital akutsjukvÄrd var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvÄrd. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades pÄ en granskning av 15 patientjournaler frÄn AmbulanssjukvÄrden i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Beröringsmetoder och massage har anvÀnts under tusentals Är och i mÄnga olika kulturer för att uppnÄ lugn och ro. PÄ senare Är har intresset för beröringsmetoder i vÄrd och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsÀttning kan beröringen minska och dÄ uppstÄ en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter pÄ personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda pÄ fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka coachingens effekter i en matchsituation i judo.FrÄgestÀllningar:? Hur kan coaching leda till resultatförbÀttring i en matchsituation i judo?? Hur kan coaching öka motivationen hos en person i en matchsituation i judo?MetodDenna studie har en kvalititativ ansats och jag har anvÀnt intervjuer och observationer. Sammanlagt Àr det fem personer som deltagit i denna studie varav fyra har fÄtt vara med om matchliknande situationer. Jag har dÄ observerat matcherna och sedan intervjuat personerna.ResultatResultatet visar att coaching kan öka motivationen samt leda till resultatförbÀttring i matchsituationer i judo.SlutsatsAv studiens resultat har jag dragit slutsatsen att med coaching ökas motivationen hos utövaren. Coaching verkar Àven förbÀttra resultatet för utövaren.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte Àr att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle fÄ pÄ en utvald fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att pÄ detta sÀtt utvÀrdera vilka effekter dessa modeller fÄtt pÄ en fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Fonden som detta testas pÄ Àr SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjÀlp av fondbestÀmmelser frÄn de fonder som idag anvÀnder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi anvÀnt oss av erhölls frÄn Johan Otterbeck pÄ SEB.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka upplevda effekter och konsekvenser av en livsstilutbildning ur ett deltagarperspektiv, ett anordnande perspektiv och ett organisatorisktperspektiv. Detta med anledning av ett ökat fokus frÄn samhÀllet pÄ ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet baseras pÄ bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder och utgÄr frÄn tvÄ resultatinriktade utvÀrderingsmodeller och en aktörsfokuserad utvÀrderingsmodell. Datainsamling har skett i form av gruppintervjuer, enskilda intervjuer samt enkÀt. Mot bakgrund av livsstilsutbildningens uppsatta mÄl har analysen av kvalitativa data skett genom kategorisering, den kvantitativa delen har analyserats genom internetverktyget Google Docs.

Vid sjukvÄrdsvistelse Àr sömnstörningar vanligt och kan ge kognitiva och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av störd sömn pÄ vÄrdinrÀttning. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Emotionella effekter i resultatet beskrevs i form av Ängest, frustration, trötthet och kÀnslor av maktlöshet över att inte kunna pÄverka situationen. Resultatet visade att vÄrdmiljön i form av ljud, ljus och andra patienter pÄverkade sömnen negativt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstÄr bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade Àven krishanteringsmodeller för att se om nÄgon gick att tillÀmpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som drabbar ungefÀr var femte person över 80 Är. PÄ senare tid har behovet av alternativa behandlingsmetoder ökat. VÄrdhund anses var en brabehandlingsmetod inom demensvÄrden med fÄ eller inga biverkningar.Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdhundars pÄverkan pÄ Àldre personer med demenssjukdomgenom att genomföra en litteraturstudie.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 kvantitativa artiklar. Resultaten jÀmfördes ochlikheter och skillnader plockades ut för att sedan sammanstÀllas.Resultat: VÄrdhund kan leda till ökat socialt beteende, minskade psykiska symtom, minskatagiterat beteende, minskade depressiva symtom, ökad livskvalitet samt positiva effekter pÄden fysiska och fysiologiska kroppen.Slutsatser: Studiens slutsats Àr att vÄrdhund kan ha positiva effekter pÄ hÀlsan hos dementa.Det krÀvs mer forskning för att kunna komma fram till om vÄrdhund Àr en effektivbehandlingsmetod som eventuellt skulle kunna komplettera eller till och med ersÀtta vissalÀkemedel..

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler. Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..