Sökresultat:
4363 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 29 av 291
Ekonomi, psykologi eller bÄde och? : En studie kring hur nyansering av en estetisk miljö kan pÄverka köpares upplevda betalningsvilja.
Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.
Hur ska en individ i Äldern 20-30 Är lÀgga upp sitt sparande? : rÄd frÄn tre banker
Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.
Ekonomistyrning i elitidrottsföreningar : hur ser anvÀndningen av formella styrmedel i elitidrottsföreningar ut?
PÄ senare tid har det ekonomsiska arbetet i elitidrottsföreningar blivit allt viktigare i och med införandet av exempelvis elitlicensen för elitidrottsföreningar. AnvÀndningen av olika ekonomiska styrmedel har pÄgrund utav detta blivit en viktigare aspekt för dessa föreningar.Formella styrmedel kan beskrivas som de styrmedel som föreningarna anvÀnder nÀr de arbetar med de ekonomiska frÄgorna. DÀrför Àr denna studie inriktad mot just dessa styrmedel dÀr uppsatsen har som syfte att först definiera de formella styrmedlen för att sedan förklara innebörden och betydelsen av dem för föreningarna. Slutligen kommer uppsatsen försöka skapa en förstÄelse för hur föreningarna anvÀnder sig av dessa styrmedel i sin verksamhet.De formella styrmedel som denna studie beskriver Àr resultatplanering, kalkylering, budgetering, prestationsmÀtning, benchmarking, processtyrning och belöningssystem. Dessa styrmedel har sedan blivit anpassade sÄ att de passar in pÄ elitidrottsföreningar istÀllet för företag dÀr det kan skilja en del hur anvÀndningen ser ut.Resultatet av studien hÀmtas frÄn de telefonintervjuer som har gjorts med de olika elitidrottsföreningarna.
Etablering av takstolsfabrik i Stugun : ProduktionsförutsÀttningar och transporter
En vision om att vidga vyerna har fÄtt en jÀmtlÀndsk byggentreprenör att söka nya vÀgar, som lett dem mot fabrikstillverkade takstolar. Entreprenören har tidigare bestÀllt takstolar till sina projekt frÄn en producent i Norrbotten, dÄ de varit intresserade av ett lÀgre pris Àn de lokala producenterna kunnat lÀmna. Under en tid har de haft kontakt med en trÀvaruleverantör som kan erbjuda industrilokaler att hyra. NÀrheten till virket och de minimerade transporterna har varit attraktivt för en etablering.Studien vars resultat presenteras i den hÀr rapporten har Àmnat undersöka de ekonomiska kostnaderna för etablering av takstolsfabriken i Stugun. Samt att undersöka i vilket fall transporterna för ingÄende komponenter i en takstol kan minskas.
Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?
Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.
CSR - I Nöd och Lust - Fallet Nordix - en studie i huruvida ett industriföretag har förÀndrat sitt CSR-arbete efter den ekonomiska krisen
CSR Àr en fras som företagen ofta slÀnger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad hÀnder med företagens CSR-program nÀr de genomgÄr en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förÀndrades mellan Ären 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, sÄ med den tidsperioden fÄr vi ett perspektiv hur tillstÄndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i sÄ fall hur, ett företag förÀndrat sitt CSR-arbete i samband med den nÀmnda krisen?Vid vÄr analys av det insamlade materialet, som bestod av Ärsrapporter och intervjuer, anvÀnde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förÀndras och hur det borde förÀndras.
ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell
SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.
Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling
MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.
Företagens ekonomiska incitament till hÀlsoinvesteringar
PÄ senare Är har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna dÀrmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling krÀver nu regeringen företagen/organisationerna pÄ ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad frÄn det kollektiva ansvar som tidigare prÀglat omrÄdet). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret sÄ har bÄde företagens och samhÀllets intresse för hÀlsoekonomi ökat. Ekonomer har lÀnge pÄpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och dÀrmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.
TillÀmpning av riktlinjer vid hÄllbarhetsredovisning: en fallstudie av fyra svenska skogsbolag
HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.
Kostnadsoptimering av emballage för interntransporter för Perstorp components
En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste Ären, har inneburit att anvÀndningen av emballage ökat och dÀrmed ocksÄ emballagekostnaderna. MÄlsÀttningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det Àr möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas dÀr dagens flöden skulle kartlÀggas. DÀrefter analyserades flödena och slutligen jÀmfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer frÄn Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage frÄn Volvo Transport anvÀnds pallar av olika slag, pÄ vilka vanligtvis lÄdor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som Àr större Àn 450 m3 per Är, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.
Svensk anpassningspolitik under 1900-talet : ett sÀkerhetspolitiskt vÄgspel?
Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 Ären varit stadd i stÀndig förÀndring. Dess styrka, organisation och uppgifter har Àndrats i takt med rÄdande politiska villkor och sÀkerhetspolitiska förutsÀttningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benÀmndes elasticitetsprincipen, Àr en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhÀllsomrÄden. Som utgÄngspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som dÄ, sÀkerhetspolitiska argument. Det Àr det rÄdande omvÀrldslÀget som avgör om försvaret mÄste tillvÀxa eller kan reduceras, heter det frÄn beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jÀmförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.
Kommer den avskaffade revisionsplikten att pÄverka den ekonomiska brottsligheten?
SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.
FastighetsÀgares ekonomiska incitament till att investera i solceller - utifrÄn tvÄ tÀnkbara framtida scenarier
PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.
Arbetslöshet och barnafödande - En studie av hur arbetsmarknadslÀget pÄverkar fruktsamheten pÄ individ- och samhÀllsnivÄ i Sverige
Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.