Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring.

Studien behandlar svenska läkemedelsföretags relationsmarknadsföring, ett område vilket enligt författarna är att betrakta som relativt outforskat. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem stora läkemedelsföretag i Sverige med syftet att studera anledningarna till varför företagen bedriver relationsmarknadsföring och mot vilka aktörer den riktas. Studiens teoretiska modell genererade följande fyra propositioner baserade på förutsättningarna på den svenska läkemedelsmarknaden. Propositionerna kunde antingen accepteras eller förkastas. P1: Relationsmarknadsföring används för att komplexiteten inom läkemedelsindustrin kräver det.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare.

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Denna rapport behandlar framtagandet av en modell för beräkning av lastbilars nyttjandegrad. Vidare beskrivs hur denna modell har implementerats och vilka möjliga ekonomiska besparingar som finns att hämta med ett ökat nyttjande. Den kostnadskalkyl som upprättades för att kunna beräkna dessa möjliga besparingar resulterade i en kalkylerad timkostnad på 551 SEK per timme och lastbil. De resultat som beräkningarna av lastbilarnas nyttjandegrader gav, tyder på att bilarna i den södra regionen, som förväntat, hade en klart lägre nyttjandegrad än övriga. Mer oväntat var dock att detta till stor del berodde på ett lågt kapacitetsutnyttjande.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme.Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.

Bakgrund och problem: I dagens globala samhälle är miljöaspekter omöjliga att bortse från.Företagens påverkan på miljön har varit ett återkommande ämne och de kan inte längre endastse till aktieägarnas intressen, utan märker att andra intressenter ställer högre krav på attföretagen ska ta sitt ansvar gentemot miljön. Företagens styrning mot sina miljömål har gåttfrån ett utifrånperspektiv till ett mer inifrånperspektiv. Av den orsaken kan det finnassamband mellan företagens ekonomiska mål och miljömål och frågan är om det går att se omföretagens miljöarbete påverkar deras ekonomiska mål.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur miljöarbetet används i ICA och Coop:sekonomistyrning och i vilken mån miljöfrågor påverkar företagen i dagligvaruhandelnsekonomiska mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie i dagligvaruhandeln där respondenter på tvåbranschföretag har intervjuats.Resultat och slutsatser: Genom vår studie har det framkommit att ICA och Coop användersig av miljöarbete om det är ekonomiskt lönsamt. Miljöarbete ses som en storkonkurrensfördel i branschen vilket till stor del bidrar till att företagen agerar överhuvudtaget.Förslag till fortsatt forskning: Att studera ämnet sett ur fler aktörers perspektiv, gärnainkluderande lågpriskedjor. Undersöka miljöarbetet och dess ekonomistyrning i tillverkandeföretag, samt väga in kundernas uppfattning av företagens miljöarbete..

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om.