Uppdrag: Opera! handlar om hur konstnärliga organisationer i allmänhet, och två svenska operahus i synnerhet, utvecklas och förnyas. Aspekter som vägs in i studien, är förhållandet mellan ekonomiska och konstnärliga drivkrafter, publikrelationer och organisatoriska influenser från näringslivet. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva och förstå hur dessa faktorer inverkar på organisationerna, och även att jämföra de empiriska undersökningsresultaten från två svenska operahus; Kungliga Operan i Stockholm och GöteborgsOperan i Göteborg. I den tidigare forskning som utgör undersökningens teoretiska ramverk belyses den ständiga konflikten mellan konst (det fria och spontana) och företag (det rationellt kalkylerande). Detta förhållande genomsyrar uppsatsens uppbyggnad och syfte.

Vietnam genomgick i slutit på 1980-talet en ekonomisk reform som kallades Doi Moi. Ett steg i denna reform var att utländska direktinvesteringar (FDI) tilläts komma in i landet, något som tidigare ej var möjligt. FDI inflödet har haft en viktig roll gällande den ekonomiska tillväxten i Vietnam och har fungerat som en byggsten under landets övergång från en planekonomi. Det finns olika faktorer som påverkar investerares beslut att investera utomlands. För att påverka dessa beslut och därmed försöka öka inflödet av FDI har Vietnam utformat och reformerat flertalet investeringspolicys.

Syftet med projektet är att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hållbarheten inom affärsområdets produktion. På grund av företagets storlek och globala utsträckning har företaget ett stort ansvar för att värna om miljön. Syftet är vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten påverkas negativt. De metoder som har använts för att samla in teori och empiri har bestått utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade källor på internet. En riskanalys har utförts för att verifiera källans innehåll och bekräfta dess trovärdighet.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Priskonvergens är en teoretisk slutsats av ett flertal ekonomiska teorier, samt ett väl undersökt område som visat sig vara ett statistiskt signifikant faktum i olika ekonomiska regioner. Priskonvergens kräver i teorin och empirin att ekonomierna är likriktade och har liknande ekonomiska förutsättningar, krav som den inomeuropeiska marknaden uppfyller. Här har också priskonvergens bevisats vara ett statistiskt signifikant faktum i ett flertal studier. Förutom de studier vari detta bevisats redovisas också teorier som kan förklara  priskonvergensen, i denna uppsats redovisas bland annat lagen om ett pris, teorin om köpkraftsparitet samt utbuds- och efterfrågeteori.Något som torde leda till ytterligare ekonomisk konvergens och därmed också priskonvergens är en gemensam valuta, och efter euroinförandet genomfördes flera studier i syfte att klargöra huruvida det teoretiska antagandet om stärkt priskonvergens inom en valutaunion kunde stämma. Dessutom testades i dessa studier om EU-kommissionen haft rätt i sitt uttalande om att priskonvergensen skulle bli stärkt mellan de länder som anslöt sig till valutasamarbetet.

En hållbar utveckling definierades av Brundtlandkommissionen inför FN:s världskonferens om miljö och utveckling som ??en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Begreppet innefattar hänsynstagande till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, något som företag kan presentera genom hållbarhetsredovisning. Definitionen är ett bra exempel på hur komplext begreppet är och ger utrymme för tolkningar, vilket gör att företag som anammar idén själva kan bestämma hur de ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och analysera vilka faktorer företag på Stockholmsbörsen väljer att redogöra för i presentationen av sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande, och om det går att urskilja något mönster i valet av faktorer beroende på företags storlek.                      För att besvara syftet granskades presentationen av hållbarhetsarbete i såväl hållbarhets- och årsredovisningar som hemsidor för ett urval av företag, av olika storlek, på Stockholmsbörsen.

I det här examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriområde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrågasätta industriverksamhetens frånvaro i västvärlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i väst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skäl flyttats till låglöneländer, och informationssamhället har kommit att betraktas som industrisamhällets ersättare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella områden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frånvaro i vår del av världen och dess städer, har börjat omvärderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin måste komma tillbaka, både av ekonomiska och miljömässiga skäl.

I denna uppsats undersöks om världshändelser skapar abnorma effekter hos oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende på företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjälp av en eventstudie som genomförs på sex oljebolag med tre världshändelser som utgångspunkt. De valda världshändelserna bestod av två naturkatastrofer och en större ekonomisk händelse. Företagen som valdes delades in i två grupper om tre företag, där ena gruppen innehöll de större företagen och den andra gruppen de mindre.Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att händelserna i två av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos oljebolagens aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska händelsen visade sig ha en större påverkan på aktiekurserna än de två naturkatastroferna hade.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om Kosovo har de ekonomiska och sociala förutsättningrna för att skapa en grogrund för ett demokratiskt styre. Som grund för uppsatsens teoretiska del ligger demokratiteoretikerna Robert D. Putnam och Robert A. Dahl tankar kring vad som krävs för att kunna skapa en väl fungerande demokrati. Maktstrukturen i Kosovo har varierat över tiden.

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och passivhus.

Denna uppsats handlar om den interna ekonomins uppdelning och arbetsfördelningen av hushållssysslorna i familjer. Vår studie utgår ifrån en enkätundersökning med 40 familjer och 8 djupintervjuer, som visar hur uppdelningen ser ut samt hur familjerna själva ser på sin arbetsfördelning och uppdelning utav deras interna ekonomi. Syftet med undersökningen är att se hur fördelningen ser ut i dagens familjer när det kommer till vem som gör vad i hemmet, vem som betalar för vad och om det finns några samband mellan detta och parens internt relativa inkomst och/eller utbildningsbakgrund. Vi har även ställt frågor till våra informanter om hur de uppfattar sin generations arbetsfördelning och interna ekonomiska uppdelning i jämförelse med deras föräldrageneration. I vår uppsats har vi valt att använda litteratur som handlar om hur familjen och roller inom familjen har förändrats.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.