Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Energytower är en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport är identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gäller miljörättsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörätt som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att etableringar även kräver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillståndshanteringen.En av grundförutsättningarna för etablering av vindkraft oavsett typ är att projektet är ekonomiskt bärkraftigt. Vindkraft är i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.

Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utländskt nettolöneavtal påverkades av hur resultatet av sjukersättning pensionsförmåner och föräldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in från om de olika avtalen och därefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefäl som delgavs informationen och sedan fick svara på hur deras inställning påverkades.Utmärkande resultat är att den bästa ekonomiska förmånen påverkar inställningen mest positivt. Sjukersättning och pension påverkade inställningen mest eftersom det kan bli aktuellt när som helst (sjukersättning) och rör sig om stora belopp långt fram i tiden (pension). Föräldraförsäkringen påverkade inställningen mindre eftersom det är lättare att planera för och gäller en begränsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att få bestämma själv över om och hur pensionsförsäkringen är uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..

Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ?Swedish Grace? samt ?Swedish Modern? har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design-företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering.Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategivid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen.Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek.

Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.

Studie redogör för ekonomiska tolkningar av väntetider och väntelistor inom hälso- och sjukvården i syfte att utröna om det finns någon entydig sådan tolkning. Vidare diskuteras den utvidgade vårdgarantin som infördes i november 2005 och eventuella fördelningsimplikationer till följd av det väntetidstak som garantin innebär. Studien baseras på erfarenheter från tidigare forskning. Ett urval representativa studier presenteras och analyseras i syfte att återge de speglingar av väntetider och väntelistor som dominerar den hälsoekonomiska debatten. Väntetider och väntelistor kan tolkas som en jämviktsskapande fördelningsmekanism mellan utbud och efterfråga då förseningar i vårdkonsumtionen medför att nyttan av vårdåtgärden minskar.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren.

Majoriteten av alla svenska företag idag är småföretag och står tillsammans för nästan hälften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag är viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillväxt är därför en självklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillväxt är brist på tid, tid som många lägger på arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i många företag. Syftet med denna studie är därför att förklara småföretagarnas outsourcingbenägenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av världens största och framgångsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen är att dels kartlägga Manchester Uniteds kontraktsnät, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som särskiljer Manchester United från vanliga nuvärdesmaximerande företag utifrån kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak används i uppsatsen är kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnät, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar främst upp det som skiljer Manchester United från ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar på är spelare, supportrar och sponsorer då dessa kontraktsparter är unika för företag som Manchester United.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.