Vi befinner oss idag i ett upplevelsesamhÀlle dÀr upplevelser Àr det starkaste konkurrensmedlet. Samtidigt vÀxer debatten om hÄllbar utveckling och det krÀvs att vi mÀnniskor involverar oss i vardagen för att en hÄllbar utveckling av samhÀllet ska vara möjlig. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera huruvida och pÄ vilket sÀtt upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett verktyg för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Jag vill genom min studie fÄ insikt i vilka aspekter av upplevelseproduktion som anvÀnds för att skapa involvering i frÄgor som rör hÄllbar utveckling och hur de som arbetar i den dagliga verksamheten med hÄllbar utveckling ser pÄ upplevelser och dess innebörd. För att undersöka detta vÀljer jag att göra en fallstudie dÀr Humanitetens Hus i Malmö stÄr i fokus.

Finansiella index Àr viktade genomsnitt av olika tillgÄngars avkastning frÄn en bestÀmd tidpunkt. Traditionella index Àr börsvÀrdeviktade. Problemet med denna typ av index Àr att börsvÀrdet tidvis kraftigt kan överdrivas pÄ grund av spekulation. Alternativa index bygger pÄ företags fundamentalvÀrden. De viktas dÀrmed efter företags faktiska redovisade siffror i balans- och resultatrÀkningar.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Syfte: Syftet Àr att tillföra kunskap gÀllande kompetensutveckling, till omrÄdet Human Resource Management inom organisationsteori, genom att studera teambuildingens pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga. I förlÀngningen avser vi att skapa en bÀttre förstÄelse för vilken nytta företag har av teambuilding nÀr det gÀller personlig utveckling av anstÀllda.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Slutsatser: Studien visar att teambuilding har en pÄverkan pÄ individens personliga utveckling gÀllande samarbetsförmÄga och studien visar Àven att individens attityder till teambuilding har en avgörande roll för den utveckling av samarbetsförmÄgan som teambuilding ger..

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ den unika information som finns gömd i optionspriser. Med hjÀlp av marknads- och teoretiska priser pÄ dessa kan den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen gerÀknas, vilken antas vara den sannolikhetsfördelning som aktiepriser följer. KÀnnedom om denna fördelning torde alltsÄ vara av stort intresse för marknadsaktörer. Uppsatsen Àmnar utvÀrder hur pass anvÀndbar nÀmnda fördelning Àr i perioder som anses politiskt och ekonomiskt turbulenta, och frÀmst syftas till att bedöma hur pass vÀl osÀkerheten föregÄende vissa utvalda regeringval och folkomröstningar avspeglas io fördelningen. Den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen karakteriseras förutom av varians Àven av de högre momenten skevhet och kurtosis.

Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmÀssigt men Àven för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mÀngd brott. Gemensamt för dessa Àr att de Àr vinningsbrott i nÀringsverksamhet. De brott som bildar kÀrnstrukturen i ekobrottsligheten Àr skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenÀrer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrÀgeribrott.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

LivsmedelsbistÄnd har en möjlighet att ta hand om den akuta hungern hos mÀnniskor medan de kan koncentrera sig pÄ att ta sig ur fattigdomen. Trots sin lilla andel av vÀrldshandeln Àr det livsmedelsbistÄndet som kan ha en direkt inverkan pÄ folk beroende pÄ sin karaktÀr i form av mat. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkat livsmedelsbistÄndet frÄn Europeiska Unionen till Afrika söder pÄ Sahara mellan Ären 1988 och 2000. UtifrÄn teori och litteratur pÄ omrÄdet har en testbar kvantitativ modell byggts upp som ett försök till att förklara ifall livsmedelsbistÄndet frÄn EU till Afrika söder pÄ Sahara pÄverkas av faktorer i mottagarlÀnderna, faktorer i givarlÀnderna eller andra faktorer. Det visar sig att givandet av livsmedelsbistÄnd under perioden har skett frÀmst utifrÄn mottagarnas behov.

AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

AnlÀggningsbranschens anseende har pÄverkats negativt under en lÀngre tid pÄ grund av bland annat överskridna budgetramar, försenade leveranser och kvalitetsmÀssiga misslyckanden. Den traditionella upphandlingsmodellen med fast lÀgsta pris och fÀrdiga handlingar skapar oftast en kÀnsla av ekonomisk trygghet. TyvÀrr Àr detta en illusion dÀr man inkluderar diverse buffertar frÄn olika aktörer vilket i sin tur leder till att den ekonomiska utvecklingen inom byggsektorn stannar av. Partnering Àr en samverkansform mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt. Tanken Àr att byggherre, entreprenör, arkitekt, konstruktör, installatör och övriga parter ska samarbeta med öppen ekonomisk redovisning.

Denna uppsats sammanstÀller de finanspolitiska ÄtgÀrderna som genomförs i Portugal, Irland,Grekland och Spanien. Baserat pÄ tidigare forskning diskuteras hur finanspolitiken bör utformas för att ge en sÄ liten negativ effekt som möjligt pÄ ekonomisk tillvÀxt.I den aktuella situationen har Portugal, Irland, Grekland och Spanien gemensam valuta vilket medför att lÀnderna inte kan anvÀnda penningpolitiken för att pÄverka ekonomin och lÀnderna kan inte heller förlita sig pÄ att förÀndringar av vÀxelkursen kan dÀmpa en eventuell negativ effekt pÄ BNP.Dessutom diskuteras skuldutvecklingen i samtliga lÀnder under olika förutsÀttningar, och beroende pÄ hur Ätstramningarna faller ut, för att se hur statsskulden pÄverkas.Uppsatsen kommer fram till att de finanspolitiska Ätstramningarna troligtvis inte kommer att leda till expansiva effekter. Om Ätstramningarna inte Àr tillrÀckliga för att skapa en hÄllbar utveckling av statsskulden, till exempel pÄ grund av att de negativa effekterna pÄ BNP blir större Àn vÀntat, finns egentligen bara tvÄ alternativ. Antingen tvingas lÀnderna förhandla med lÄngivarna om nedskrivning av skulderna eller sÄ fÄr lÀnderna lÀmna eurosamarbetet..

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rÀttvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgÄngspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jÀmförs med marginalkostnadsprissÀttning och tvÄdelad tariff, som Àr tvÄ teorier om optimal prissÀttning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut vÀntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhÀllsoptimala mÀngden kollektivtrafik vara högre Àn summan av alla individers individuella efterfrÄga p.g.a.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling! Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.