Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Titel: VĂ€xelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoĂ€ng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella vĂ€xelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fylla tomrummet av att det bara finns ettfĂ„tal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella vĂ€xelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska vĂ€rdena pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna uppsats Ă€r att skapa prognoser utifrĂ„ntre olika prognosmetoder som sedan jĂ€mförs med de faktiska vĂ€rdenaav den nominella vĂ€xelkursen. Det bestĂ€ms sedan utifrĂ„n treutvĂ€rderingskriterierna vilken metod som dĂ€refter ger det bĂ€stautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med rĂ€nta prognostiserar bĂ€ttre Ă€n randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

HÄllbar utveckling behandlas i det hÀr arbetet utifrÄn ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att frÀmja hÄllbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper rÀcker inte för att fÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Det krÀvs Àven andra kunskaper och fÀrdigheter, vilka Àr enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sÀtts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lÀra och förstÄ vad en hÄllbar utveckling krÀver.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av sex lÀrare som undervisar i de senare Ären pÄ grundskolan.Resultaten visar att lÀrarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tÀnkande inför framtiden.

År 2002 var det samlade vĂ€rdet av patent inom EU 109 miljarder euro. Patentansökningarna till European Patent Office har stadigt ökat under det senaste decenniet. Det reella vĂ€rdet av patent ökar stĂ€ndigt och betydelsen av tillgĂ„ngar i form av patent blir allt viktigare för företag. Uppsatsen behandlar om och, i sĂ„ fall, hur det Ă€r möjligt att missbruka en dominerande stĂ€llning genom anvĂ€ndning av patentinnehav. Syftet Ă€r att utröna om det Ă€r möjligt för företag att missbruka en dominerande stĂ€llning genom att hĂ€nvisa till patentrĂ€ttigheter.

I denna rapport redogörs arbetsprocessen för utvecklandet av vÄr produkt. Produkten Àr ett material vars syfte Àr att underlÀtta för pedagoger att komma igÄng med pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt för uppföljning, utvÀrdering och utveckling i förskolan. Att det finns ett behov för vÄrt material kan vi se i vÄr enkÀtundersökning som ger oss svar pÄ bÄde vilket behov av produkten som finns och vilken typ av innehÄll i ett sÄdant material som skulle vara till hjÀlp för pedagogerna. Vidare visar Skolinspektionens tillsyn av förskolor att pedagoger har svÄrigheter i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling vilket tyder pÄ att ett behov av ett material som underlÀttar arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling finns hos pedagogerna (Skolinspektionen, 2014). För att produkten ska rikta sig till en bredare mÄlgrupp har vi medvetet valt att kombinera en utvecklingspedagogisk syn pÄ dokumentation med en Reggio Emilia-inspirerad syn i bÄde rapporten och produkten.

TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.

För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

MiljöfrÄgorna och miljöarbetet har förÀndrats under de senaste Ären och det har blivit uppenbart att nÄgot mÄste göras för att begrÀnsa mÀnniskans miljöpÄverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hÄllbar utveckling och grunden för det internationella tÀnkandet om det ?uthÄlliga samhÀllet? lades och gav genomslagskraft Àven i Sverige. Sveriges Ekokommuner Àr en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hÄllbar utveckling och det uthÄlliga samhÀllet..

 Problem: Vilken funktion har styrelsen i Àgarledda smÄföretag? Skiljer sig styrelsen Ät i olika företagstyper? De företag som gÄtt in i ett tillvÀxtsstadium borde ha ett större behov av de tjÀnster en styrelse kan tillföra. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för vilken funktion styrelsen har i Àgarledda smÄföretag. Detta ska utvecklas med att jÀmföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra nÄgot mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag Àr skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stÀmmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger pÄ en enkÀtundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval Àgarledda smÄföretag i regionen SmÄland och öarna. Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i Àgarledda smÄföretag fyller en viss funktion.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, anvÀnds i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lÀrandeprocess. Med hjÀlp av dels frÄgeformulÀr, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare Är frÄn tvÄ olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville ocksÄ se hur de individuella utvecklingsplanerna anvÀndes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att eleverna stÀller sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att Àven om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, sÄ tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling pÄ sÄ sÀtt att den ger dem en struktur i deras arbete..

Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att pÄ sÄ vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt pÄ alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna sÄ mycket som möjligt studeras i första hand JÀmtlands, VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn, detta dÄ Systembolagets stÀllning pÄ marknaden Àr som starkast dÀr dÄ inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i nÄgon större utstrÀckning i de lÀnen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig pÄ nationell nivÄ. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet pÄ alkohol pÄ den regionala analysnivÄn sÄvÀl som pÄ den nationella. Elasticiteterna pÄ nationell nivÄ Àr dock avsevÀrt starkare.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Ekobrottsforskningen i Sverige har lÀnge varit ett försummat forskningsomrÄde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frÄgor. Tanken Àr att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istÀllet för endast ett reaktivt. Det vill sÀga ha tillrÀcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begÄs. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av nÄgon form av ekonomisk brottslighet Àr försÀkringsbranschen. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrÀgeri i försÀkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försÀkringsbolag samt analysera om det finns omrÄden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbÀttras. Med utgÄngspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter frÄn tre svenska, ömsesidiga försÀkringsbolag pÄ marknaden.