I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

The interest in the significance of public health for economic growth has increasedsteadily in recent years and a clarification of this connection may be of importance forthe status of public health. Aim: The aim of this literature based study is to describewhat previous research has shown in terms of the connection between public health andeconomic growth, focusing on high-income countries. Method: The study is based ontwelve scholarly articles retrieved from four scholarly databases. Result: The resultclarify that there is a positive long-term correlation between good public health andeconomic growth in high-income countries. Good health has a positive effect onproductivity, which leads to increased economic growth.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Arbetet handlar om utveckling av ett e-learningsystem och hur man kan sÀkra koden förframtiden. Dessutom handlar det om att undersöka en möjlig implementation av standardenSCORM samt att ta fram en ny databasmodell.Efter förundersökning togs beslutet att genomföra projektet som ett API i grunden medtestdriven utveckling och tillhörande dokumentation. De tekniker som anvÀndes var; HTML,CSS, XML, PHP, MySQL, Javascript, och Codeigniter.Resultatet blev som förvÀntat förutom att det inte gick att ÄteranvÀnda koden i den utstrÀckningsom först uppskattades utan istÀllet ÄteranvÀndes idéer och problemlösning..

Sammanfattning Titel: Varför förekommer offset inom försvarsindustrin?Studie om kompensationshandel utifrĂ„n nationalekonomiskateorierDatum för seminarium: 8 juni, 2007Ämne/Kur's: Nationalekonomi, kandidatuppsat's 10pFörfattare: LinnĂ©a MörkHandledare: Jerker HolmSyfte: Syftet har varit att undersöka varför offset förekommer inomförsvarsindustrin och förklara fenomenet utifrĂ„nnationalekonomiska teorier.Metod: Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ analysmetod. Jag hargenomfört intervjuer pĂ„ Saab AB och ISP (Inspektionen förstrategiska produkter) för att pĂ„ det sĂ€ttet finna aktuell fakta omhur företag arbetar med offset idag.Slutsat's: Det Ă€r frĂ€mst fem nationalekonomiska teorier som pĂ„verkarförekomsten av offset. Den vĂ€lvilliga staten, Public Choiceteorier, FĂ„ngarna's dilemma och teorier kring hold up problemetoch ofullstĂ€ndiga kontrakt. Dessa olika teorier förklarar varföroffset idag Ă€r vanligt förekommande inom försvarsindustrin ochvilka incitament som ligger bakom valet av handelsform..

Under vÄren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vÄrdnadsbidrag. Bidraget uppgÄr till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg pÄ heltid utan istÀllet ordnar barnomsorgen pÄ annat sÀtt, t.ex. genom att en förÀlder stannar hemma. VÄrdnadsbidraget har av dess anhÀngare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofÀlla.

Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med studien var att jÀmföra pedagogers uppfattning om lÀxan som inlÀrningsmetod och undersöka deras syn pÄ utveckling av lÀxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för lÀxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats dÀr den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun anvÀndes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om lÀxan som framgick i studien kunde skildras som tvÄ motsatta bilder. Den första bilden skildrade lÀxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsÀttningar för lÀrande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade lÀxan som ett redskap att vid behov kunna anvÀnda lÀxan av praktiska skÀl för att spara tid Ät att skapa lÀrandesituationer pÄ lektionstid.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt. Denna verklighet gĂ€ller Ă€ven för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift Ă€r att utifrĂ„n de medel som stĂ„r till förfogande försöka uppnĂ„ de uppsatta verksamhetsmĂ„len. Myndighetens uppgift Ă€r vidare att förvalta och distribuera resurserna pĂ„ det effektivaste sĂ€ttet möjligt för att uppnĂ„ de uppsatta mĂ„len. För att kontinuerligt söka förbĂ€ttra och effektivisera Åklagarmyndigheten Ă€r det relevant att kunna mĂ€ta hur vĂ€l organisationens olika delar presterar.