Sökresultat:
2379 Uppsatser om Ekonomisk förlust - Sida 22 av 159
à rsredovisning, ett ineffektivt ekonomiskt styrmedel : En studie över smÄföretagares anvÀndning av Ärsredovisningen och nyttjande av rÄdgivning frÄn revisionsbyrÄer.
Enligt lag Àr samtliga aktiebolag skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Det medför att Àven de allra minsta företagen mÄste upprÀtta denna handling. Detta kan medföra stora kostnader för smÄföretagarna och mÄnga arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera smÄ aktiebolag med fÀrre Àn elva anstÀlla. UtifrÄn detta ifrÄgasatte vi vilken nytta smÄföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vÄr problemformulering och vÄrt syfteI vilken utstrÀckning anvÀnder smÄföretagare Ärsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utstrÀckning nyttjar smÄföretagarna revisionsbyrÄerna för ekonomisk rÄdgivning.Syftet med studie Àr att analysera smÄföretagares förhÄllningssÀtt till ekonomisk styrning med hjÀlp av Ärsredovisningsinformationen.
Kan elektroniska medel förskingras?
Syftet med arbetet Àr att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillÀmpas pÄ förskingring av elektroniska medel. För att fÄ en förstÄelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott Àr ekonomisk skada för den drabbade och uppsÄt frÄn gÀrningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet Àr ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som Àr mer specifika. Det finns mÄnga definitioner och vi har valt att ta upp nÄgra av dem.
Empirisk studie av Föreningssparbankens aktieindexobligationer
Abstrakt Syftet med uppsatsen Àr att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att rÀkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jÀmföra den mot den underliggande tillgÄngens Sharpe kvot. Undersökningsdata Àr berÀknade pÄ mÄnadsbasis och strÀcker sig över drygt tio Är för att fÄnga produkten i upp samt nedgÄngar pÄ börsen. Vi har med hjÀlp av vedertagna ekonomiska jÀmförelsemÄtt undersökt om det gÄr att pÄvisa nÄgon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgÄng. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning Àn de underliggande tillgÄngarna.
Marknadseffektiviteten kring aktiesplit
Syftet med denna studie Àr att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gÀlleravkastning och omsÀttning i aktiehandeln. Studien Àr baserad pÄ insamlat datamaterial frÄn 35olika bolag pÄ Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 Ären. VadgÀller avkastningen har jag berÀknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jÀmfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har dÀrmed erhÄllits. OmsÀttningen iaktiehandeln har jag berÀknat som sÄ att jag har jÀmfört omsÀttningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.
Kreditbetyg som beslutsvariabel för företags kapitalstruktur
Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och frÀmmande kapital, dÀr central hÀnsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende pÄ storlek, vilka sÀkerheter man kan stÀlla etc. Ratingbolag har specialiserat sig pÄ att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sÀnkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sÀmre kreditvillkor.
Ett förÀndringsarbete vid byte av ekonomiskt styrsystem
Ett företag kan behöva förÀndra sin strategi för att bli mer effektivt. Vid förÀndring av ett företags strategi stÄr företaget ofta inför ett förÀndringsarbete som kan pÄverka hela eller delar av verksamheten. DÀrav borde en analys av ett företags nulÀge i förhÄllande till ett önskat lÀge göra att företag relativt enkelt skulle uppnÄ bÀttre resultat. SÄ enkelt Àr det emellertid inte: företag skall dessutom transportera sig frÄn nulÀget till önskat lÀge. Syftet med denna uppsats var att beskriva ett förÀndringsarbete och de kritiska framgÄngsfaktorerna vid byte av ekonomiskt styrsystem i ett storföretag.
Revisionsplikt i mikroföretag : ett förebyggande kontrollsystem mot ekonomisk brottslighet?
Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities? preventive work against the economic crimes.Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work.
Den avgrÀnsade krisen : En grÀnsdragningsanalys av Lindbeckkommissionens rapport Nya villkor för ekonomi och politik (SOU 1993:16)
During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object.
Dold Pensionsskuld : Ett kommunalt luftslott
Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.
Towards sustainable rural development in Bergslagen : mapping stakeholder opinions as base for action
De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.
Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer
Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetÀra unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförÀndringar. Studeras stabilisatorerna en aning nÀrmare Àr detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nÀmndes ocksÄ stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men nÄgra empiriska bevis pÄ storleken presenterades aldrig. Jag bestÀmde mig dÀrför att gÄ till grunden med frÄgan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillrÀckliga för ett EMU medlemskap.
Ăr införande av EU ETS en lösning av miljöproblemet vĂ€xthuseffekten? - en analys ur ett ekonomiskt perspektiv
Uppsatsens syfte Àr att analysera om och i sÄ fall hur införandet av en marknad för utslÀppsrÀtter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, Àr en effektiv ÄtgÀrd för att ÄtgÀrda externalitetsproblemet vÀxthuseffekten. Uppsatsens slutsatser Àr att införande av EU ETS medför större samhÀllsekonomisk vinst Àn om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utslÀpp av vÀxthusgaser och mÄste dÀrför kompletteras med andra styrmedel för att uppnÄ reduktionsmÄlet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige Àr den sektor som förvÀntas öka sina utslÀpp. Handelsystemet kan Àven effektiviseras genom att tilldelningen av utslÀppsrÀtter sker via försÀljning istÀllet för att vara gratis.
Analytikers rekommendationer vs. MSCI Europe -ett mÄtt pÄ marknadseffektivitet?
Syftet med uppsatsen Àr att empiriskt testa om det gÄr att fÄ överavkastning jÀmfört med MSCI Europe index, med hjÀlp utav rekommendationsestimat hÀmtat frÄn FactSet databas. Vald tidsperiod Àr mellan den 31/10/2002 och den 31/10/2006. UtifrÄn detta vill författaren se om det gÄr att avgöra hur effektiv marknaden/prissÀttningen Àr. Strategin Àr att anvÀnda sig utav Buy, Overweight, Hold, Underweight och Sell estimat och köpa in dessa rekommendationer i fem lika stora portföljer. (20% av MSCI Europe:s marknadsvÀrde i varje portfölj.) Rebalansering sker vid behov pÄ mÄnadsbasis efter rÄdande estimat.
utomhuspedagogik : en studie om förskollÀrares kunskap om och instÀllning till utomhuspedagogik samt hur detta omsÀtts i praktiken
The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960ÂŽs and 1970ÂŽs the public sector in Sweden was expanding and after the 1980ÂŽs the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening submitted a tender to Ăldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in HökarĂ€ngen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening and those how are not.
Uppstartande av ekonomisk förening
Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.