Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har följt upp och utvärderat det svenska friårsförsöket. Jag undersöker om deras tillvägagångssätt stämmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friårsförsöket stämmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har även studerat hur implementeringsprocessen av friårsförsöket har gått till.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

För att straffsystemet skall verka allmänpreventivt är det av stor vikt att allmänheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör även fungera moralbildande i denbemärkelsen att handlingar som enligt lag är förbjudna även anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som någonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det är därför viktigt att undersöka allmänhetens syn på straff. Det allmänna rättsmedvetandetgällande allmänhetens attityder till ekonomisk brottslighet är enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt område. Den forskning som finns på området härrör framförallt från ensammanslagning av slutsatser från olika studier med ursprungliga syften att besvara frågor omdet allmänna rättsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmänhetens attityder till hur allvarligt man ser på ett brott och vilka straff man anserlämpliga är beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstå under resans gång och vilka fördelar och nackdelar som det är med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen påbörjades år 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med ägarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information från Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). Därefter skedde sammanställning och bearbetning av materialet. Uppdatering och färdigställande av arbetet har gjorts under år 2008. Många av de kaféer jag vände mig till har bytt ägare, några hade samma ägare och några existerade inte längre.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild. Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening är kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskänsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i ämnet och de för frågeställningen viktigaste slutsatserna från dessa belyses. Slutsatsen är att det inte, med säkerhet, går att motivera införandet av allmän prostatacancerscreening. Beroende på antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsår, angivet i 1995 års pris. Vidare saknas det fortfarande resultat från stora randomiserade studier som klart visar att screening sänker dödligheten i prostatacancer.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort..

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Nödvändigheten att, inom hälso- och sjukvården, välja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten på resurser. I Sverige har läkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste årtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av Läkemedelsförmåns-nämndens, LFN, arbete gällande subvention av olika läkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nämnden, för att öka rättvisan, kan göra andra avvägningar.

One of the most distinguishing features of contemporary globalisation is production fragmentation, a splitting up of the manufacturing of a good into several different stages. Production fragmentation creates new opportunities through vertical specialization; a country incapable of mastering the entire production process may specialize in the manufacturing of one separate part. The aim of this thesis is to examine to what extent international integration affects a country?s ability to engage in vertical specialization in an industry characterized by production fragmentation. The analysis focuses on the european integration process over the last decade, where countries in eastern Europe with relatively low labour costs have been integrated with more capital abundant western economies.