The aiming with this project is to find out if a small scale chicken production can be profitable, from day-old chicks to a processed smoked product out to stores and consumers. The products will not be available in the stores all the time because we will give the customers quality rather than quantity, so when the product can?t be found in the stores the customers will ask for it. The conclusion I found out is that it might be hard to raise chickens in these scale from an economic point of view the costs for transport, logistics, slaughter and marketing are to high..

I Sverige drabbas ungefÀr var sjÀtte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, Àr en av de vanligaste kirurgiska ÄtgÀrderna som genomförs runt om pÄ landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras pÄ tvÄ olika sÀtt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlÀgsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlÀgsnas blindtarmsbihanget med hjÀlp av titthÄlskirurgi. MÄnga randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts dÀr de bÄda operationsmetoderna har utvÀrderats, men trots detta sÄ har man fortfarande inte kommit fram till nÄgot definitivt resultat angÄende vilken metod som, med hÀnsyn till bÄde kostnader och effekter, Àr den bÀsta.

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om nÄgra Är har vi anledning att misstÀnka att den svenska vÀlfÀrden kommer att försÀmras om inget görs den nÀrmast tiden. NÀr 1940- talets baby-boom gÄr i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltsÄ vi, fÄr betala för 50 procent fler pensionÀrer Àn idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionÀrer Àr det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av vÀlfÀrdssystemet baseras pÄ skatteintÀkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser Àr hÄllbara i framtiden genom att berÀkna kostnaderna för de Ätaganden som kan bli följden med dagens politik och berÀkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

HjÀrtsvikt Àr ett globalt hÀlsoproblem som har en sÀmre prognos Àn mÄnga andra kroniska sjukdomar. För samhÀllet innebÀr tillstÄndet en stor kostnad eftersom hjÀrtsvikt Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har dÀrför svÄrt att kÀnna igen förvÀrrningar av tillstÄndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. DÀrför Àr det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens vÀlmÄende och egenvÄrd frÀmjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjÀrtsvikt.

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om spekulationer före delÄrsrapport pÄverkas av börshumöret och sÄledes genererar abnormal avkastning i samband med att rapporten levereras. Teori HÀr presenteras teroin om den effektiva marknadshypotesen men det ges Àven en översikt av Àmnet behavioral finance idag och dess utveckling och intÄg pÄ den ekonomiska arenan. Metod Undersökningen har gjorts pÄ de bolag som Àr noterade pÄ a-listan mest omsatta utifrÄn riktlinjerna för en Event Study. Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form. Analys Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsÀtta företagsobligationer. Metoden Àr baserad pÄ en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jÀmförelsestudie mellan kreditbetyg frÄn kreditvÀrderingsföretaget Moody?s och mÄtt pÄ konkursavstÄnd berÀknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och anvÀnder aktiekursinformation och mÄtt pÄ skuldsÀttningsgrad som enda informationskÀlla.

Endotoxinemi hos hÀst ses framförallt i samband med sjukdomar i mag- och tarmkanalen. De metabola rubbningarna och den utbredda inflammationen som endotoxinemin medför, gör att det Àr ett allvarligt tillstÄnd som krÀver veterinÀrvÄrd. FörÀndringar i aminosyrametabolismen har setts hos mÀnniskor med experimentellt inducerad endotoxinemi och patienter med sepsis. Den kraftigt ökade muskelnedbrytning som endotoxinemi medför anses ha stor betydelse för patientens ÄterhÀmtningsförmÄga och prognos för överlevnad. Förutom aminosyrornas egenskaper som byggstenar för produktion av protein har de en viktig funktion för cellsignalering, bidrar till bevarandet av ett fullgott immunförsvar och hÀmmar cellskador.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Syfte: Syftet Àr att i tre fallföretag beskriva och analysera anvÀndningen av Balanced Scorecard, med tonvikt pÄ vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie av tre företag vilka anvÀnder sig av Balanced Scorecard och budget pÄ skilda sÀtt. PrimÀrdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anstÀllda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vÄrt val av metod genomfört undersökningen och fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor.

Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.