Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.

Nyföretagandet Àr viktigt för förnyelsen av nÀringslivet, men en stor del av de nya företagen gÄr i konkurs inom ett par Är. Som en följd av den höga risken med finansiering av sÄdana bolag mÄste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltÀnkta företagets potential. DÄ ingen historisk information finns tillgÀnglig mÄste kreditgivaren hitta andra vÀgar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter Àr ett sÀtt att förmÄ de nya företagen att överleva den första svÄra tiden, dÄ varningssignaler pÄ sÄ sÀtt upptÀcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstÄende funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar nÀr det gÀller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbÀttra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-berÀkning pÄ en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jÀmförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. BÀsta lösningen pÄ uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjÀlp av animerade filmer. Detta med tanke pÄ att visualisering har ingÄtt till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillvĂ€xten och varför det var skillnad mellan de jĂ€mförda lĂ€nderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgĂ„ng, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken pĂ„ befolkningen och des's ökning, för att pĂ„ detta sĂ€tt bĂ€ttre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstĂ„ bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) frĂ„n Penn World Table gĂ€llande BNP-talet och kapitaltillgĂ„ng, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jĂ€mfört det finansiella systemet, och dĂ€r fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jĂ€mfört's mellan lĂ€nderna. Resultat: Att enbart gĂ„ in och titta pĂ„ BNP-talet under en period har sina begrĂ€nsningar pĂ„ grund av olika effekter. Till exempel var i tillvĂ€xtcykeln landet befinner sig i.

The public sector in Sweden outsources its core business to a very large extent, whileinsisting on running its IT operations internally in a traditional way. IT as a service ingeneral and cloud computing in particular has become incredibly popular in recentyears, offering cost efficiency and greater ability for the business to concentrate on itscore activities, which is why it should be a promising alternative to the traditional wayof running IT internally. To achieve an understanding of why IT as a service has yetto take off in the public sector, a study of its use of IT/IS, what the effect of IT as aservice is, and the opportunities and challenges that cloud computing represents, isnecessary.The study, which was conducted using a qualitative hermeneutic approach, was initiatedby a literature review, followed by six in-depth interviews with five respondents,all of which hold many years of experience in the area. The outcome of the interviewsindicated that IT as a service should represent a promising and feasible way of reachinghigher levels of cost control, and a greater focus on core activities. Furthermore,the results indicated that Swedish legislation along with a high level of businesscomplexitymight be reasons for the low amount of IT as a service in the public sector.Through careful analysis and examination of the business? current situation, as well ascomprehensive knowledge of Swedish legislation with regards to the implications ofLagen om offentlig upphandling, the public sector can avoid IT as a service becomingmore expensive and more complicated than necessary, and achieve cost efficiencyalong with a greater focus on its core activities through it.Future research could examine the possibility of a framework for the integration ofcloud services within the public sector?s IT/IS environment, and whether there is aspecific size of a cloud implementation at which it?s more cost efficient to go withtraditional IT operations..

Projektet handlar om social och ekonomisk hÄllbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hÄllbar stadsdel? Syftet Àr att ta bort den barriÀr som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv pÄ Söder. Genom att skapa en mÄlpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas..

Denna uppsats Àr ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska anvÀndas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjÀlp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. ErhÄllna resultat jÀmfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i tvÄ odlingar och för varje odling genomfördes tvÄ provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfÀllen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmÀrksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan dÄ betydelsen av organisatoriska förÀndringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhÄllandena var bristen pÄ samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlÀmnade regeringen en skrivelse med fokus pÄ förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhÀllsproblem som skapar orÀttvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsÀttningarna för företagandet försÀmras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgrÀnsningSyftet med föreliggande uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse och öka vÄr referensram angÄende Àmnet ekonomisk brottslighet, bekÀmpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet Àr Àven att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Bakgrund: Under de senaste Ären har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebÀr att företaget möter en mÀngd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet Àr ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försÀkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget Àr i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet pÄverkas Àven till stor del av det sovjetiska arv som prÀglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har tvÄ syften.

Denna rapport presenterar, pĂ„ uppdrag av UmeĂ„ Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat pĂ„ StrömpilenomrĂ„det i UmeĂ„. Detta verk Ă€r planerat att ingĂ„ i projektet HĂ„llbara Ålidhem, ett projekt dĂ€r UmeĂ„ Energi samarbetar med med AB Bostaden och UmeĂ„ kommun med mĂ„let att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnĂ„lare bostadsomrĂ„de.Urban vindkraft innebĂ€r att smĂ„skaliga vindkraftverk placeras i bebyggda omrĂ„den, en ny och vĂ€xande marknad. Med smĂ„skalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jĂ€mföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt pĂ„ runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft Ă€r problematisk.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.