Sökresultat:
829 Uppsatser om Ekologiska värden - Sida 44 av 56
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
Kan illegala protester pÄ ekocentrisk grund rÀttfÀrdigas i liberala demokratier: om ekocentrismens kompatibilitet med samhÀllskontraktsteorin
Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.
Ekoturism, hÄllbarhet och miljömedvetenhet : En studie gÀllande hÄllbarhet och ekoturismen av svenska turismföretag
HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.
Livsmedelsval vid vegankost : Intagsfrekvenser av livsmedel och kosttillskott
Bakgrund Vid vegankost Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ att man fÄr i sig alla nÀringsÀmnen som kroppen behöver. Extra uppmÀrksam behöver man vara pÄ till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, jÀrn, kalcium, jod och selen. FÄ studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever pÄ vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos mÄlgruppen undersöktes med hjÀlp av en webbenkÀt. WebbenkÀten publicerades pÄ webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna Ät vegankost, var ?18 Är och bodde i Sverige.
Korrigering av hemodialyspatienters torrvikt med vÀgledning av bioimpedansspektroskopi
Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.
Etisk konsumtion ? image eller omtanke om vÄr framtid?
Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fĂ„tt ett rejĂ€lt uppsving under senare Ă„r och mĂ„nga strĂ€cker sig sĂ„ lĂ„ngt att de talar om en ny grön vĂ„g. Det konsumeras allt mer ekologiska, FairtrademĂ€rkta, KRAV-mĂ€rkta och nĂ€rproducerade livsmedel. Men vad Ă€r skĂ€let till att vissa konsumenter vĂ€ljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra Ă€r till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. VĂ„r huvudfrĂ„ga lyder ?Konsumenter som vĂ€ljer etiska varor Ă€r mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förĂ€ndra sin konsumtion Ă€n icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hĂ€lsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.VĂ„r studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Ă
sa Boholm, vilken vi sedan har tillÀmpat pÄ just konsumtion av etiska livsmedel.
Strategier för bevarandet av natthimlens synlighet : en diskussion om motiv & ÄtgÀrdsförslag i ett antal internationella strategidokument
Ljusförorening Àr ett relativt modernt fenomen som allt mer pÄverkar tillgÄngen till en stjÀrnklar natthimmel. Det finns en mÀngd olika internationella organisationer som arbetar för att minska ljusföroreningar och för att bevara natthimlens synlighet, bland andra International Dark-Sky Association, Royal Astronomical Society of Canada och Starlight Initiative. I den hÀr uppsatsen undersöker jag ett antal strategiska dokument genom textanalys, för att analysera deras huvudsakliga motiv till förÀndringar och för att fÄ en överblick över vilka sorters ÄtgÀrder som dessa organisationer föreslÄr. De analyserade dokumenten Àr Astrolabs Practical Guide for Lighting, Dark Sky Societys Guidelines for Good Exterior Lighting Plans, International Dark-Sky Associations Practical Guide, Royal Astronomical Society of Canadas Dark Sky Guidelines, Patersons Sark ? Dark Sky Island Lighting Management Plan, Flagstaff Dark Skies Coalitions Lighting Tips, Starlight Initiatives Defence of the Night Sky and the Right to Starlight och Narisda och Schreuders Light Pollution Handbook.
Betydelsen av motstridiga intressen vid framtagandet av ÄtgÀrder för att sÀnka halterna av partiklar (PM10) : en intervjustudie med involverade aktörer i Norrköpings kommun
Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.
Miljöns inverkan pÄ hÀlsa och vÀlfÀrd hos ekologiskt hÄllna grisar
Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthÄlligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren pÄ ett sÄdant lantbruk har man ambitionen att hÄlla hög nivÄ av hÀlsa och vÀlfÀrd. Ett av de frÀmsta mÄlen Àr ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende.
Det fria levernet har bÄde positiva och negativa konsekvenser för djurens vÀlmÄende. Syftet med det hÀr arbetet Àr att redovisa och diskutera hÀlsa och vÀlfÀrd i ekologisk grishÄllning med ambitionen att reda ut rÄdande situation och utsikter för framtiden.
I dagens lÀge verkar ekologiskt hÄllna grisar fÄ sina beteendemÀssiga behov tillfredstÀllda i högre grad jÀmfört konventionellt hÄllna. Bland annat ses stabilare temperament och fÀrre problembeteenden.
En berg- och dalbana av k?nslor: kvinnors resa mot moderskap med typ 1 diabetes
Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet.
Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes
egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och
diabetesbehandling.
Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes.
Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade
15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.
Geovetenskapliga vÀrden i infrastrukturplanering
LÀnge har landskapets alla olika processer pÄverkat och pÄverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet Àr i en stÀndig naturlig förÀndring, en förÀndring som Àr kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former Àr ofta idag avlagringar frÄn istider och processer som skedde för lÀnge sedan och har genom dessa hjÀlpt mÀnniskan förstÄ jordens utveckling. MÀnniskan Àr villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utstrÀckning. MÄnga av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.
Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman
Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma
uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges
f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r.
Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa.
Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d.
Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom
f?rlossningsv?rd.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.
L?NGTAN EFTER MODERSKAP En litteratur?versikt om f?rh?llningss?ttet hos kvinnor med ofrivillig barnl?shet gentemot uterustransplantationer
Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom
h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med
livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk
stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.
Sambandet mellanhÄllbarhetsstrategi & innovation
HÄllbarhet Àr förmÄgan att rÀcka under en lÀnge tid och potentialen för Àndlöst vÀlbefinnande för mÀnniskan med ekologiska, ekonomiska, kulturella och politiska dimensioner. Syftet med denna rapport Àr att beskriva hur en mÀnniska genom en verksamhets aktiva arbete med hÄllbarhetsfrÄgor inte bara kan gynna kommande generationer utan Àven öka vÀrdet för verksamheten internt. Detta genom innovationer som öppnar upp för nya affÀrsmöjligheter och marknader. Rapporten besvarar frÄgor som rör företags sÀtt att arbeta med hÄllbarhet genom att behandla olika fakta och teorier om varför just hÄllbarhet Àr ett viktigt Àmne för mÄnga industriföretag att bemöta idag. Den största anledningen till varför detta Ànnu inte Àr en sjÀlvklarhet för alla Àr att mÄnga företagsledningar Ànnu inte insett att hÄllbarhet Àr en aspekt som de bör implementera i organisationsstrategin för att sjÀlva kunna bilda ett hÄllbart företag med en hÄllbar affÀrsstrategi.
IntensivtrÀning vid kronisk afasi : Multipel fallstudie med Constraint Induced Aphasia Therapy (CIAT)
Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) Àr en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillrÀcklig gÀllande dess lÄngsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt pÄ kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie Àr en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och lÄngsiktiga effekt pÄ sprÄk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under tvÄ veckor. SprÄkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 mÄnader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras nÀrstÄende. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervÀgande förbÀttrade sprÄkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga nÀrstÄende en förbÀttring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbÀttringen övervÀgande stabil.