Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de Ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön.Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön.

Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 ? 12 årsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Syftet med vår uppsats är att identifiera funktioner som är viktiga i ett hållbart grönområde och att med hjälp av dessa ta fram en bedömningsmall för hållbara grönområden. Som en andra del i uppsatsens syfte har vi tillämpat vår framtagna mall praktiskt på ett par grönområden i Malmö för att se hur dessa ser ut i förhållande till mallen. Genom en direktobservation har vi bedömt parkerna i förhållande till bedömningsmallen. Resultatet visar att parkerna är socialt hållbara men att de ekologiska och de stadsmiljömässiga aspekterna kunde förbättras..

Idag är ekologiska produkter ett mycket omdebatterat ämne. En tydlig betalningvilja kan urskiljas på ekologiska matvaror men hur ser denna ut för ekologiska kläder? Värderas dessa också högre av konsumenterna? Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en prispremie på ekologiskt producerade bomullskläder samt utreda eventuella bakomliggande orsaker till resultatet. Undersökningen kommer endast behandla bastoppar för kvinnor i form av linnen och t-shirtar. En begränsning till toppar från lågpriskedjor som HM, Lindex, KappAhl, Gina Tricot och Åhléns görs även. För efterforskningen insamlas data från lågpriskedjorna där pris samt andra egenskaper dokumenteras.

Ekologiska värden är ett ämnesområde som hitintills inte fått någon större uppmärksamhet i doktrinen. I den allmänna samhällsdebatten kommer ämnet upp med jämna mellanrum men fokusen ligger inte på hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rätten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska värden. Jag har begränsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frågan.

dagens näringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumärke som värnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpåverkan. Men hur stor vikt lägger kunden vid att det klädesplagg de köper är av ekologiskt härkomst? Uppfattar de ekologiska klädesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lägger stor vikt vid om ett plagg är ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av kläder. Uppsatsens teoretiska referensram består av tidigare forskning i den textila värdekedjans miljöpåverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

Titel: Ekologiskt som ekologiskt? ? En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hållbarhetsaspekterna. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hpFörfattare: Malin Damberg Larsson och Anna ÖstlundHandledare: Dr. Jonas KågströmDatum: 2015 MAJSyfte: Syftet med studien är att mäta om magnituden på eko-label effekten skiljer sig utifrån vilken del av de tre hållbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar på. Genom vår studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten påverkar synen på ekologiska produkter utifrån de olika aspekterna.Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.